Caspian ska få dropp..

...o måste fasta ifall det blir operation. Daniel kunde inte prata mer nu så jag har inte mkt mer info att komma med. Mer än att jag kräks. På riktigt. Ångesten i egen hög person antar jag som tagit min kropp i besittning...

Det finns gränser för vad man orkar...

...OCH JUST NU VILL JAG HA ETT PILLER SOM GÖR ATT JAG KAN FÅ SOVA MIG IGENOM ALL DEN HÄR J***A SKITEN!!!!!

Som om det inte är nog liksom ringer daniel o berättar att han sitter på akuten i borås m vår lille Caspian som är 21 månader. Han har svalt en sån där liten "peng" från 5-i-rad. De har tydligen kört ner ngn slang el ngt men hittar den inte. Dr skulle påskynda röntgen för att se om den sitter nånstans mittemellan (jag vet inte var de menar men antar att faran är om den kommer t lungan) o gör den det (det får den bara inte göra!!!) måste de åka vidare t drottning silvias barnsjukhus för att operera min lille prins. Alltså jag tror jag måste kräkas. Jag orkar inte längre... Jag HATAR att vara här just nu. Att inte få vara med mitt lilla barn när han är på sjukhus... De får inte åka hem över natten utan måste sova i borås så de andra två får stanna hos farmor o farfar en natt till. Kan ingen väcka mig ur den här mardrömmen snart?!?

Tänk att man ska behöva förbereda sig på...

...att ens nyfödda lilla lilla bebis kan komma att läggas i en plastpåse för att sedan bäras iväg till alla maskiner. Det är precis så de gör när de är så tidiga. Huden är så ömtålig o kan inte hålla kvar vätska o fukt...

Först fick vi mardrömscenariot uppmålat för oss. 50 % chans att bebis skulle klara sig om han skulle födas då vi kom in t östra i v 23+1. Tack gode gud tog det två v innan vi m säkerhet kunde veta att det var vatten o det har nog varit min räddning på sätt o vis. Hade jag fått det bekräftat redan v 21+1 då jag vaknade av ett plask o jag då hade vetat det jag vet idag - att nästan inga barn stannar kvar i magen när vattnet går den tiden o att det då innebär att de inte kan leva hade jag blivit tokig. En tjej jag pratat mkt m på fl råkade ut för just det. Vattenavgång I kombination m blödningar o att hon öppnat sig för tidigt o hon var sängliggande på gyn. Hennes Viggo klarade sig inte då han föddes v 21+0. Hela den historien är så vidrig. Då hon inte nått 22 fulla veckor hörde hon inte t förlossningen utan fick föda på gyn. På toaletten. Över ett bäcken. Som de sedan tog o la ett lock på o ställde åt sidan medan hon fick vänta i 7 (!!!) timmar på op för att få ut moderkakan. SJUKT att det går till så i Sverige 2011!

För att återgå till oss så har ju tiden tickat på som ni vet. Första målet i gbg var att cortisonet jag fått skulle hinna verka (värka? har blivit helt störd o hospitaliserad o kan inte ens stava längre!), 48 h skulle gå helst. Sedan pratades det mkt om att varje dag är värdefull o har vi nått 25 fulla veckor såg allt betydligt ljusare ut. (vet ingen statisitik på överlevnad men kanske 70-80% klarar sig el ngt) Sedan var det v 26 o v 27. O allt tickade på "som vanligt". Alla var mäkta imponerade av att det gått så lång tid sedan vattenavgång o att bebis verkade må så bra var väldigt positivt. Som jag skrivit tidigare är det väldigt ovanligt att det går såhär länge e vattenavg o jag sträcker på mig lite extra över allt beröm. (även om det kanske inte är ngt jag kan styra över haha) Så blev det tal om flytt. O jag blev livrädd för att lämna all underbar personal jag lärt känna, och framförallt den expertisen som finns på östra. Men - det betydde att vi inte längre är i behov av den intensiv-vården o det är ju underbart!!!

Nu är jag här. På Näl. O har väl landat lite i det men det tar ett tag att komma in i deras rutiner o hur de arbetar här. Känner mig genast mkt mer ensam än jag gjorde i gbg då jag dels hade maria men också hade "lärt känna" personalen o alltid hade dom att gå till om jag var ledsen. Här finns det också folk hela tiden men man känner sig inte lika bekväm m att gråta hos ngn man inte ens vet namnet på... Att gråta m ngn överhuvudtaget är inte min starka sida direkt. Jag är gärna ensam då. Eller... med min fina dajjen kan jag gråta som jag vill utan att det känns jobbigt. O i det här läget är han ju också ledsen så då får vi trösta varandra! På östra fanns också så många andra i liknande situation man kunde prata med o det gör det inte här.

Har fått info av en barnsköterska som jobbar på neo. Väldigt bra information o jag fick åka rullstol över dit för att se hur det ser ut där. Fina lokaler o allt kändes så lugnt o avslappnat. Just nu hade de inga sådär pyttesmå bebisar så jag fick följa med in i rummet där de har kuvöser o kolla hur allt fungerar. 3 platser för de minsta har de o det har aldrig hänt att de behövt skicka ngn vidare pga platsbrist. Informerade om respirator, cpap, sond, slangar i naveln o elektroder på magen. Gick igenom mkt bra grejer om pumpning, amning, syrgas, vattensäng, familjerum, övervakning, solning pga gulsot osv o det kändes både bra o dåligt. Bra för att jag känner mig hyfsat insatt i hur det kan komma att bli (kommer ändå bli en stor chock förmodligen om vi måste gå igenom det) men dåligt för att jag återigen blir så rädd. Jag vill inte ha en sån liten sjuk bebis!!!!!

Ska be att få prata m barnläkare här o gå igenom det här m lungorna en gång till. De flesta säger att det ser så fint ut o att det nog inte är ngn jättefara men en del är inte lika optimistiska. O så är det inte ovanligt att barn e långvarig vattenavgång blir lite "vanställda" i fötter o händer då de inte kan röra sig på samma sätt o det brukar kunna gå att träna upp m sjukgymnastik men det vill jag också veta lite mer om. Det största problemet är att jag vill att ngn ger mig facit o talar om hur allt ska bli - o det är ju en omöjlighet...

Tack för alla fina kommentarer jag får! Blir så himla glad för det!
Ska kolla över tv-programmen för kvällen o äta lite godis. Blev erbjuden pizza idag med men nån måtta får det väl vara på lyxen;)

Ha en trevlig kväll allihop! Tänk att på tis når vi ännu ett viktigt delmål - 28 fulla veckor! (peppar peppar)

Läste i en tråd på familjeliv...

Någon skrev att en dr sagt att vården är inte sämre på andra sjukhus - bara annorlunda! Ligger mkt i det. Man hänger upp sig på saker när man kommer från ett ställe till ett annat. Är säkert lika bra här som i gbg. Bara att jag är van vid hur det var där o det tar ett tag att komma in i det nya!

Mardröm!

Usch vad jag drömde läskigt nu på morgonen! Det var en kille som sprängde en hel skola. Timmie hade precis gått ut genom dörren o kommit en liten bit när hela skolan exploderade... Han klarade sig o mina andra barn var inte där men många av mina vänner hade barn inne på skolan. Jag hade dessutom fått veta av killen som lagt dit bomben att han skulle göra det men hann inte stoppa honom el varna människorna... Usch!

V 27+4 idag. Temp 37,1. Ska köra ctg senare. Lite lugnare bebis nu på morgonen men han kanske sover. Känns lite jobbigt att ligga på förlossningen. Inte för att jag har hört massa skrik utan för att jag hela tiden blir bortglömd. Det är bara jag som är inlagd, de andra kommer hit, föder, flyttar t bb. Var ingen hos mig på hela dagen igår mer än dr en snabbis o bm då de körde ctg o när crp skulle tas. När hon kom för att ta prov var kuratorn där så bm skulle komma tillbaka igen senare. men glömde av det o provet togs först e personalbytet två timmar senare. Middag fick jag ju då vi beställt pizza men kvällen blev bortglömd så jag fick säga till o frukost har jag inte fått ännu heller. Självklart ber jag om det men det är tråkigt att behöva säga till varje gång. Vet att de hade mkt att göra igår o kanske beror det på det. Om två v ska jag få flytta t helt nytt rum på antenatalen om inte bebis kommit o där har de ju flera som ligger som jag:) O självklart förstår jag att de inte bara kan komma in för sakens skull men det blir ensamt o långa dagar! I götlaborg hade jag ju några st som kom in o skojade o livade upp stämmningen lite emellanåt. O framförallt hade jag mysiga Maria...!

Tiden stämmer inte på inläggen o jag har inte brytt mig om att ändra. Nu är kl 8:34.

Dagens middag!

Snälla barnmorskorna frågade mig om jag ville ha ngt då de skulle beställa pizza idag. Slog på stort o tog kebabtallrik. O blev såhär tjock på kuppen hahaha!

Har fått nytt rum o ligger nu på förlossningen. Har egen toa o dusch o så har jag äntligen fått tv! Ska se lite på på burken men försöka somna i tid. Är supertrött idag! Har varit en ganska lång o tråkig dag om jag ska vara ärlig men snart är den slut o jag hämtar nya krafter inför morgondagen. Kan hända att jag får lite besök av syster yster. Daniel o barnen är hos farmor o farfar hela helgen så de kommer inte. O inte har jag fått några våfflor heller. Gissa om jag är sugen?!? Grädde är en av mina cravings men det är snålt med den varan på sjukhus. Nästa besökare måste lova att köpa en stoooooor princessbakelse till mig:) Fick vaniljglass t dessert idag o det är inte illa det!

Uppdatering: Har gråtit en skvätt. Känner att jag måste det. Har liksom trängt undan tårarna ett tag nu för att det blir så jobbigt när jag är ledsen men nån gång måste jag väl lätta på trycket så jag inte sprängs haha. Jag saknar min familj så otroligt mycket... Över en månad ensam på sjukhus är en månad för mycket. O än är inte den här tiden över... Kommer bli många, långa veckor framöver att spendera på sjukhus. Men - vi gör det för en bra sak o hoppas att allt går bra i slutändan o vi får åka hem m frisk liten bebis. Jag längtar!

Ok Malin. Nu kör vi!

Fick tips från fina Malin på http://www.malinsmirakel.blogg.se/ att ställa några frågor till er som läser här så nu kör vi! Med risk för att det blir väldigt pinsamt o inte en endaste svarar... Haha. Det bjuder jag på isf!

Berätta lite om dig själv! Vem du är, var du bor, vad du arbetar med, hur du hittade hit, vad du skulle vilja läsa mer om tex. Vad som helst bara jag får en liten uppfattning av vilka ni är! Skulle vara så roligt o göra mig glad då jag får lite kul läsning! Att läsa kommentarer är såååå kul tycker jag!

För att kommentera utan att registrera sig kan man välja "anonym" o skriva sitt namn i kommentaren:)

Kram på er!

En sak jag reagerat på...

Innan jag lämnade östra igår läste jag igenom min journal. O jag kunde inte låta bli att känna en viss irritation faktiskt. Från framförallt den första, men även andra veckan står det på flera ställen "pat orolig", "pat många frågor", "pat nedstämd"... osv. MEN - jag hittade ingenstans där det står "pat vid gott mod", "pat glad", "pat skrattar" eller liknande. Jo förresten. På ngt ställe stod det nog att jag hade familjen hos mig o var glad för det men nästa anteckning var jag ledsen för att de åkt typ. Visst är det sanningen! Jag var orolig o ledsen en del i början. Och är det fortfarande. Men jag har också varit himla glad o vid förvånansvärt gott mod det senaste o det tycker jag de kunde antecknat lika väl som allt det negativa.

Var en kurator här hos mig för en stund sedan. Kände inte riktigt att vi connectade (svårt att konkurera m underbara Marie jag hade på östra) men kanske blir det bättre längre fram. Hon arbetar främst m dom som fått prematura barn o stöttar då barnen är på neo men även några fall som mig. Hon skulle kolla lite m barn o lekterapin om det inte finns ngn möjlighet för oss att få hit lite roligare saker då barnen kommer så vi har ngt "att locka med". De gör vad de kan iaf måste jag säga o jag känner att de flesta förstår vilken otroligt påfrestande situation detta är för mig o min familj. Pratade m kuratorn att jag liksom satt upp en liten vägg för att hålla distans till det hela. Inte alltid det funkar men jag har kommit till en punkt då jag känner att jag måste det för att klara av det här. Det kommer komma ikapp mig, förr eller senare, mer eller mindre, men jag får ta den smällen då. Inte nu. Inte när jag är ensam här o måste göra allt jag kan för att bebis ska må bra därinne. Nu försöker jag hålla liv i kämpaglöden därinne ett tag till så tar vi det andra sedan. Som jag skrivit innan. Jag tänker inte ge mig!

Lyckades fördriva en ganska lång stund ute i dagrummet förut då jag träffade en nybliven tvåbarnsmamma från Vara. Lär väl kanske bli fler sådana möten då många föder här från Vara!

Trevlig helg!

Otur???

Vet ni vad som hände nu på morgonen? Den fina, fina mamman o barnet - guardian angel, jag fick av madde m fam åkte i golvet!!! Barnet lossnade från mamman... Har ställt upp den igen men jag som är så vidskeplig mår superdåligt över det. Tänk om det betyder otur?!? Har bett madde köpa en ny. Måste släppa det. Är ju bara i mitt huvud det skulle ha ngn form av symbolisk betydelse...! (peppar, peppar)

Har sovit ok inatt. Idag ska jag få byta rum så jag kan få en tv. Blir tokig utan! Ska få ett rum på förlossningen m "sluss" el vad de kallar det o jag pratade m mamman som har rummet jag ska få o hon har inte alls varit besvärad av skrikande födande kvinnor o jag hoppas hon har rätt. Frågade bm om vattnet igår också, att jag upplever att det kommit mer då jag varit uppe en del men hon sa precis som jag redan anade att det inte har m saken att göra. Vattnet rinner ut oavsett o det är bra att det kommer lite mer för det betyder att det produceras mer. Anledningen till att jag skulle vara sängliggande var för att inte trigga igång några värkar. Nya avdelningen ska vara klar om två veckor o då får jag flytta till ett alldeles nytt rum på andra sidan. Tror det blir antenatalen då istället för förlossningen.

Får röra mig fritt på avdelningen men ska väl inte gå några långpromenader precis utan hålla mig lugn. Som bm sa - har vi kommit såhär långt vore det väl synd att sätta igång det pga promenader. Förbi v 30 ska vi sedan får jag göra lite mer som jag vill:-)
Temp 37,0 V 27+3 idag!

Bara ett litet godnatt i raketfart!

Godnatt o sov gott alla fina därute!

Min fina Daniel har precis varit här m lite grejer till mig. Blev ingen lång stund men några kramar hann vi med iaf:-) Var 4,8 mil hit vill jag minnas att han sa o det är ju mindre än hälften av vad det var t östra! Härligt att de kan komma lite oftare o hälsa på. Är trött efter dagens utsvävningar o ska sova nu tänkte jag. Tycker att det kommit mer vatten igår o idag o funderar på om det kan ha m sängläget att göra trots allt. Innan har det inte spelat ngn roll vad jag märkt utan det kommer ändå - o oftast på natten när jag sover men jag ska höra m dr imorgon när de rondar o se vad de säger. Måste vara uppe lite grand nu känner jag men kanske kan nöja mig m att gå en liten sväng på fm o en på em. Här serveras all mat på rummet så jag behöver inte springa t matsalen flera ggr/dag för att få mat utan kan istället lägga dessa värdefulla små steg på en promenad ut el så. Vi får se vad det blir av detta.

Natti! Imorgon v 27+3!!!

Ska ni spränga 10 000-gränsen?

Inte långt ifrån på mätaren nu o om jag inte minns helt fel startade jag upp bloggen den 24 el 25 feb. Vore kul att hinna spränga 10 000 sidvisningar på en månad! Inte för att jag förstår hur det hände el varifrån ni alla kommer men det är kul att ni läser!

Hola!

Liten Malin på äventyr!

Först kände jag mig lite skraj inför att träffa läkaren då bm mumlat ngt om att de suckat o tyckt att de haft för bråttom m att skicka hit mig då långvarig vattenavgång kan jag ge komplikationer på bl a lungor. Men så kom fantastiska farbror dr hit o pratade m mig o han var lika positiv som de i göteborg! Enl allt han kunde läsa har vi trots allt bra förutsättningar för att allt ska gå bra. Ju längre desto bättre såklart! Jag får röra mig ganska fritt o känna efter själv men som jag sa t honom vågar jag inte ge mig ut på några större äventyr såhär i början utan håller mig mest t sängen. Ska göra ett ultra i början på nästa v för att kolla vattenmängd annars inget förrän nästa tillväxtultra om dryga två v. Bm frågade mig hur de gjort i gbg m temp, prover o så då de inte är vana vid sånt här o då blev jag lite skraj men dr hade koll på läget o var superlugn! En norrman var det haha. Jag frågade honom hur vanligt det är m tidig vattenavg då jag inte hört talas om det knappt innan (i gbg samlas ju "problemfallen" så där är de mer vana) o han sa då att det händer regelbundet här att kvinnor kommer in m vattenavg mellan v 20-23 - men att det nästan aldrig går bra utan slutar i sk sena missfall.... Att det går som för oss, o att man skickas vidare t östra händer 2-3 ggr/år på detta sjukhus. Då förstår ni hur ovanligt det är m tanke på att näl är hyfsat stort ändå. Fattas bara att jag är en av dom få liksom...

Ligger i ett rum mittemellan förlossning o bb som bara är tillfälligt nu när de bygger om. Den nya avd ska vara klar om två veckor o förhoppningsvis får jag vara delaktig i flytten. De hade pratat om det o kommit fram till att jag inte kan ligga på förlossningen m skrikande födande mödrar om jag ska vara här en längre period därför valde man detta. MEN här finns inget antenn-uttag... Får jag inte ha data o mobil måste jag liksom ha tv åtminstone. Ska prata m dom igen o se om vi kan byta rum ändå. har ju hörlurar t datorn som jag kan ta till om det vrålas alltför mkt. Skadar ju inte att testa iaf. En tv är ett måste känner jag.

Imorgon hoppas jag på att kunna se mig omkring lite mer. Har ont i rumpan som satan efter bilturen haha. Tog nästan två timmar att åka hit pga vägarbete o att taxisnubben skulle tanka gas. Har inga muskler kvar i rumpan längre så att bara sitta upp i två timmar sätter sina spår. Herregud säger jag bara. Vad ska det bli av lilla mig?!? Får bli hårdträning på gymet när bebis är född:-)

Frågade även om bebis hjärtljud i samband m förlossning. Med så lite vatten är det vanligt att navelsträngen kommer i kläm o hjärtljuden går ner men han tyckte inte jag skulle oroa mig så mkt för det heller. Oftast hämtar dom upp sig ganska snart igen o man låter det dippa en hel del innan man snittar tydligen. Till min fördel att det är fjärde barnet o att de andra kommit hyfsat snabbt ändå. O skulle det bli snitt tyckte han att jag har alla förutsättningar för att det går smidigt då jag är slank som han uttryckte det hahaha, o inte har blivit snittad förut el så. Ingen idé att jag grubblar över sånt där. Vi får liksom ta det när det kommer men det är svårt att låta bli! Kanske är det ändå bra att jag ställer in mig på att det kan komma att bli akut snitt. Så kan det bara bli bättre liksom;-) Huvudsaken är att bebis klarar sig o kommer ut frisk sen kvittar det eg på vilket sätt!

Trevlig kväll!

Jädrans!

Får inte ha varken bredband el mobil här!!! Snälla bm som kom in sa att hon blundar för det då jag ska ligga här så länge men alla kanske inte tänker likadant...! Vore jädrigt surt om jag inte får ha datorn. Då lär jag ha tråkigt om jag inte haft det innan!

Jag är på plats!

Konstaterar glatt att finansministern där hemma kommer bli nöjd över att vi slipper betala resan. 1400 pix landade det på!

Har precis kommit hit o hunnit få ett enkelrum o lite mat. Mer än så har inte blivit gjort. Antar att de snart kommer in t mig m lite mer info. Ombyggnation pågår o jag har hamnat i ett rum lite mittemellan alltihop här som det verkar. Ska berätta mer sen när jag fått rundvisning o sett mig omkring lite mer!

Jordgubbspaj m vaniljsås t dessert var det här idag. Sååååå himla gott o precis i rättan tid. Jag o Maria läskade varandra lite igår m att prata div bakverk o där var paj o vaniljsås med som ett önskemål. Lite annat än den konserverade krossade ananasen vi fick på östra igår;-)

Skönt!

Jag slipper ambulans! Dr tyckte inte det var nödvändigt eftersom det varit så lugnt hela tiden. Blir taxi istället o det känns bra. Först blev jag lite skraj eftersom jag ställt in mig på ambulans om det skulle bli akut men jag litar helt på dr Gunilla. Hon sa att har det gått såhär länge kan det gå hur länge som helst innan det sätter igång såvida jag inte får ngn infektion men att jag blir igångsatt v 34+0 oavsett, så längre än så är det inte kvar! Kommer säkert bli lite striktare i trollh, de vill väl bilda sig en egen uppfattning innan de släpper ut mig alltför mkt men så småningom kommer jag väl få lite permis o kunna gå på stan o fika o så:-) O busa med mina barn!!!

Kl 11 kommer taxin o jag har packat färdigt o är sminkad o klar. O bm har gett mig journalen. Inte ett papper kan jag säga hahahahahaha!!!!!

Wish me luck! Känns fantastiskt att jag ska få komma ut o se lite liv o rörelse! Över en månad sedan jag satt i en bil eller överhuvudtaget var utanför området här. Sååååååå härligt!!!!! Trollhättan - here I come!

Idag smäller det!

Äntligen är dagen här då det bllir flytt. Så skönt! Lite osäker på hur långt det är men bm trodde kanske 8-10 mil härifrån t trollh. Betydligt bättre än 15 som det är t skövde!

Har haft en del sdr inatt också. Har inte gjort ont o inte kommit särskilt ofta men mer än det varit innan. O när jag var uppe vid ett kom det en sktistor klump gammalt blod!!! Hur äckligt som helst. Blääääääää!!!!! Bm blev lite nervös men jag sa att det varit så en gång tidigare (inte riktigt så stor då den här var ganska många cm) o då hände inget mer. Hon funderade på om vi skulle köra ctg men jag fick sova vidare till slut efter att de pratat ihop sig lite i personalen. Tror det hänger ihop m ökade sdr. Kroppen försöker väl stöta ut det där gamla. O det är på tiden kan man säga för det har ju varit där hela grav i stort sett o legat o skvalpat runt i vattnet som läckt ut ett tag... Yuk!

Temp 37,1. Ska ta en tidig dusch så det är gjort. Kan väl dröja till sen eftermiddag men jag vill ändå känna att jag är klar med allt innan jag ska åka. Känns faktiskt lite pirrigt! Strålande solsken ute idag. Underbart!!!

Igår skrev jag några rader t dr Leyon i skövde som jag var hos på Antemott dagen då de såg att det var lite vatten hos bebis o skickade mig hit. Berättade att det gått bra hittills o tackade för ett bra bemötande hos honom. Han var så lugn o sansad o tog väl hand om mig o daniel när vi var ledsna. O senare under kvällen fick jag svar från honom där han skrev att han var glad för vår skull o önskade oss lycka till i framtiden. Fint av honom tycker jag:-)

Ha en bra dag!

Känns ändå lite vemodigt...

...att lämna östra efter att ha spenderat en hel månad här. Det är inte så många ställen man tillbringar så lång tid på mer än hemma i vanliga fall. Här har jag ju lärt mig hur allt funkar, känner alla, skojar o pratar lite m de flesta då vi möts i korridoren men när jag flyttat får jag liksom börja om från början igen... Men det blir bra. Jag är ett steg närmre hemma!!! O ett steg närmre frisk o kry bebis!!! Vi behöver inte längre den här specialistvården o bara det är underbart!!!!!

Har också räknat ut att jag som mest har 47 dagar kvar med bebis i magen. O det är ju inte så lång tid faktiskt även om det kan kännas så ibland. Det lär ju inte gå så länge, isf skulle vi nog platsa i guiness rekordbok haha! Mindre än 7 v kvar t v 34+0 alltså då det senast blir igångsättning om inget hänt innan dess.

Det jag känner att jag kommer sakna allra mest just nu är nog ändå härliga Maria! Känns som en vän jag haft länge o vi pratar om allt:-) Hoppas verkligen att vi håller kontakten i fortsättningen för hon är såååå mysig! Av henne har jag mycket att lära!

Nu kvällsfika sedan ska jag bädda ner mig i nya rena lakan o se på tv o sova. Har haft några sdr ikväll också men de gör inte ont o kommer inte så ofta så jag är inte särkilt orolig. Är nog det gamla blodet som ska pressas ut. (peppar peppar)

Sov gott allihop!

Nu mina vänner!

Ska jag berätta något roligt! Imorgon blir det flytt!!!!! Trollhättan it is men jag vet ännu inte vilken tid som gäller. Det ska bokas ambulans osv imorgon så då får vi se när tåget ska gå:-) Huvudsaken är att jag vet att det blir imorgon!

Utan att skrämma livet ur er, o utan att äckla er alltför mkt (de flesta av er har väl själva fått barn o vet vilka otäcka läskiga saker det kan innebära) ska jag berätta att jag känt av ngt lite mer sammandragningar idag. Rinner vatten ofta (trots att det ju inte fanns så mkt) o det är blanadat m massa gammalt blod som kommer i stora klumpar emellanåt... YUK! Vet inte om det kan betyda att ngt är på g men det hoppas vi inte!!!!! Är hursomhelst ingen färsk blödning o det är bra. Har inte ont tack o lov o det är inget som kommer regelbundet så vi hoppas att det lugnar sig snart igen. För nu har jag siktet inställt på trollhättan. Vore tokigt om det blir bebis här ändå nu när vi är så nära!!!

Deklaration!

Kollade deklarationen igår och det såg fint ut!!! Större delen av förra året tog jag ut två föräldradagar i veckan. Inget som resulterar i att man blir rik direkt (men man kan vara hemma desto längre m godingarna) o totala inkomsten var nästan skrattretande. Men vet ni vad som var ännu roligare?!? Trots att jag tjänat skit o ingenting skulle jag ändå få tillbaka 10 440:-!!!!! Ett välkommet tillskott i kassan kan jag säga!

Jag känner mig som hemma!

Har precis varit o ställt in min kaffekopp i diskmaskinen o slängt in en maskin tvätt...

ska be sjukgymn komma till mig nån dag i veckan. Min tumme domnar hela tiden. Har haft besvär av karpaltunnelsyndrom tidigare grav så jag antar att det är det som spökar. Har tack o lov inte ont iaf. Det är bra!

Allt bra här!

Har inte kört ctg än men jag mår fint o har sovit ok inatt också. Temp 37,1.

Jag o Maria ska nog ge oss ut på lite äventyr här på sjukhuset sedan o ta en tur ner m hissen o få lite frisk luft. Ska bli skönt!

V 27+1 idag o exakt 6 v sedan vattnet gick. Det ska jag bannemej fira med att köpa ngt gott i cafeterian sen:)

Köttlim!

Jag och min rumskamrat har skrattat så tårarna sprutat en stund o det var så härligt. Vi diskuterade att det skulle vara fantastisk om de kom på ett sätt att täta hålet därinne på fostersäcken så vattnet fylldes på igen. O så sa hon att det ju finns sånt där "köttlim" som de använder för att sätta samman kött. Att det kanske kunde vara något. Hahaha! Inget karlssons klister här inte. Här ska det vara köttlim:-)

Är glad att hon är min rumskamrat. Hon gör allt så mkt roligare just nu:-)

Flytt...

...så fort det blir en plats ledig på bb i trollhättan! De skulle ringa när det sker så risken är väl att det blir flytt m ganska kort varsel. O som det lät när jag pratade m dom skulle det garanterat bli en plats på fredag men kanske tidigare. Så nu ställer vi om o siktar på det istället!

Jag välljer lycka!

Det kanske är lite att ta i men jag ska försöka förklara vad jag menar. Får så himla mkt positiv feedback o respons på att jag är så positiv o trots omständigheterna lyckas hålla humöret uppe. Blir lätt generad då jag får beröm o brukar kontra med att säga att jag inte har ngt val. Men vet ni vad? Det har jag ju faktiskt. Jag skulle kunna välja att ligga här i sängen dagarna i ända o klaga o gråta o skrika o gnälla o bara se allt det dåliga i allt det här. (o visst finns de dagarna också) Men det skulle bli så vansinnigt jobbigt för mig, o alla i min omgivning om jag gjorde det. Skulle inte tjäna nånting till. Inget skulle bli bättre av det. Istället väljer jag att försöka se det som är bra. Att hitta små glädjeämnen mitt i allt kaos. Igår var jag lite ledsen över flytten som inte blev o imorse undrade jag hur jag skulle få tiden att gå några veckor till men sedan dr varit här o pratat lite känner jag mig till och med glad!!! Ett riktigt lyckorus spred sig i kroppen när jag tog mina första steg utanför dörrarna här på vad som känns som en evighet. Först kändes det olagligt. Att jag gjorde ngt jag inte fick, men när jag kom utanför dörrarna blev jag bara så lycklig!!!!! Såg framför mig hur mina härliga barn springer ute o leker i vårvädret o självklart önskar jag att jag var där dom är - men jag är säker på att de har det bra och det är huvudsaken. Vågade inte utmana ödet o gå någon längre sträcka utan stod bara en stund i solen o andades frisk (kanske kan ifrågasättas m tanke på att jag är i göteborg haha) luft o sedan gick jag till cafeterian här nere o köpte med mig en banan o lite godis upp. Konstaterade att jag nog ska be att få hit mina Converce och en vårjacka. Fodrade vinterstövlar o vinterkappa känns inte längre nödvändigt haha. Säger som Kenta
"Just idag är jag stark, Just idag mår jag bra, jag förs framåt av kraftiga vindar...."
Livet är trots allt härligt att leva. Bebis sparkar därinne i magen o jag vet att den här tiden inte varar för evigt. Fortare än vi anar är vi samlade hela familjen igen. Förhoppningsvis med ännu ett litet mirakel att älska!

YIPPIE!!!!!

Dr ska kolla NÄL åt mig. Men vet ni vad mer hon sa???
ATT JAG FÅR TA HISSEN NER O GÅ UT O TA LITE FRISK LUFT!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Blåsiga våren där ute - nu kommer jag!!!

Här haglar det in inlägg!

På eget bevåg ringde jag till NÄL för att höra hur det ser ut där o de tar också emot från v 27+0 inte 28 som jag tidigare läst. Håller dock på att bygga om o har lite ont om platser just nu men på fredag visste dom med säkerhet att en plats skulle bli ledig! De skulle prata om det lite o jag ska be min fina dr Gunilla som jobbar idag kolla upp det lite mer. Är ju närmre t trollh än skövde. Känns dock inte helt rätt m tanke på att de andra tre är födda i skövde o vi har varit där mer men det finns väl inget som säger att man inte kan ändra sig! Om alternativet är att ligga här två v till så väljer jag nog ändå NÄL som är lite mer på hemmaplan.

Ang dr Gunilla så lovade jag henne att knipa sist vi sågs o hon skulle komma tillbaka igen om två veckor. O förut när hon såg mig sken hon upp o kramade om mig o var så glad att jag fortf var kvar m bebis i magen. Jag tycker så himla mkt om de flesta här. Maria som ligger i samma rum är fantastisk. Vi skrattar o gråter tillsammans o hon är en av de förståndigaste människor jag träffat. När jag är gnällig vänder hon på det o säger att jag ska se det si eller så istället o då känns allt genast bättre. Var så säker på att jag skulle lämna henne här men nu kanske det blir tvärtom då hon kanske snart får åka hemåt... Kommer bli tomt utan henne! Är glad över alla nya bekantskaper jag skaffat mig här. Har fått tel nr till många o hoppas på att hålla lite kontakt även i framtiden. Inget ont utan att det för något gott med sig!

Haha!

När jag kom ut ur duschen kom två tjejer som ligger här också fram till mig. O så sa de "Herregud vad du ser fräsch ut! Vi andra går här hur sunkiga som helst o du är så himla piffig o snygg. Det var först idag vi förstod att du är inliggande här. Vi trodde du var sekreterare eller något!"

HAHAHAHAHAHAHAHA! Allting är relativt. Fräsch, snygg o piffig är väl det sista jag känner mig...

Bebis har inte fattat vinken...

Han har inte riktigt fått med sig att han inte ska kunna röra på sig så mycket när det knappt finns ngt vatten. Eller att han inte kan öva sina lungor ngt vidare mkt. Han gör det ändå. Ofta och mkt. Trots väldigt lite vatten som det var igår. Jag lovade dr att inte avslöjada denna än så länge mycket väl bevarade hemlighet. Är nog bäst att han inte vet det o fortsätter som han gjort innan. Då kanske allt går ganska bra till slut ändå! Ett mysterium hur det kan rinna så mkt när dr knappt såg ngt på ultra men kanske är det så att det rinner ut först men samlas upp någon annanstans innan det kommer ut.

V 27+0 o jag känner redan tristessen idag. Vet inte vad jag ska hitta på för att få tiden att gå men det löser sig nog. Kanske att jag snart får vara uppe lite mer. Kan ju försöka mig på att sitta i matsalen o äta iaf. Då händer ju lite mer! Temp 36,9 o ctg görs senare. Vaknade innan 7 idag av bebis som skrek. Kanske var det samma bebis som höll mig o Maria vakna inatt. Banrummet där de väger o kollar bebisarna är vägg i vägg m vårt men det var första gången vi blev väckta av det. Ska nog ta en tupplur senare idag. Då fördriver jag ju också lite tid!

Kram på er!

Vilket fint program!

Vi kom ju hit v 23+1 o då målade läkarna upp skräckscenario för oss. O det har hängt med. Trots att vi vet att det är bättre odds o bebis har ganska goda chanser nu har jag sett kaoset, massa förlossningsläkare, barnmorskor, barnläkare osv i rummet framför mig. Men den här bebisen föddes ju lugnt o fint o skrek massor när han kom ut!!! Jag blev verkligen positivt överraskad av att se det. Härligt! V 27+4 föddes han på tv o vägde 11xxg tror jag. Ganska likt där vi är nu. Vårt fall kommer se annorlunda ut pga vattenavgång men förhoppningsvis blir det inte så mkt kaos som jag tänkt mig! Jobbigt däremot att se dom gå iväg m bebis o stackars mamman blev lämnad ensam kvar...

Imorgon når vi 27 fulla veckor o ännu ett delmål!!!!!

Sov gott!

Tillägg:
Har läst trådar på fl med upprörda mammor som fått extremt tidiga barn o deras verklighet ser helt annorlunda ut än vad som visades på tv igår... Kanske är det lite värre ändå. Men varför visar de inte det på tv???

Nu blir det TV!!!

Kl 21 på fyran!

NEJ, NEJ, NEJ!!!!!

Det blir ingen flytt. Ord läkare (fattar inte vilken sorts läkare men ändå...) är inte där utan de har en inhyrd. Varken jag el dr tycker det känns bra att jag ska åka dit när inte ordinare personal är på plats så jag får snällt vänta... De pratade om två veckor men det sa min dr att hon inte kunde acceptera. Hon kände att hon inte kunde gå till mig o säga att jag ska få vänta två veckor till nu när de sagt att jag troligtvis skulle flyttas imorgon... Ska ringa måndag igen o se hur läget är då. NÄL tar emot fr v 28+0 så det skulle vara ett alternativ men eftersom våra tre är födda i skövde o de tar redan fr v 27+0 som talar för lite högre kompetens känns det som det rätta stället för oss ändå.

Aja. Var jobbigt att höra o jag har ätit upp allt godis o har inte mkt saker här eftersom jag skulle flyttas o har skickat hem en hel del men jag o Maria har bestämt oss för att hitta på ngt så vi har lite att se fram emot. Kanske beställa pizza en dag o så ska vi försöka muta Lena i köket att göra våfflor åt oss på torsdag hahahahaha! Blir nog inget med det men skoja måste vi göra för att orka med detta!

Skit skit skit!!!

V 27+0 imorgon. Det är bra iaf:-)

Kan ni se statistik?

Ibland ser jag det o ibland inte. Kan ni se det? Hursomhelst visar den på 8673 sidvisningar!!! Inte klokt! Var kom ni ifrån?!? Har inte ens haft bloggen i en månad ju! Är glad att ni läser iaf. Även om jag mest skriver för min egen skull;-) Är bra att ni kan följa oss här så jag slipper upprepa samma, samma, samma hela tiden.

Matdags! Undra vad det blir för spännande rätt idag?!?

Glöm inte!!!

En unge i minuten på tv 4 ikväll kl 21!!! Tror det var idag en bebis föds tre mån för tidigt. Där är vi nu!!! Bf är ju 20 juni!

Lite svårt tycker jag att få vissa att förstå hur tidigt bebis kunde ha kommit. V 23+1 då jag kom hit var i allra tidigaste laget. Det skulle varit 4 (!!!) månader för tidigt... Extremt prematura bebisar räknar man v 22-27+6 så där är vi fortfarande, Mycket prematura v 28+0 - 31+6 (?) o Prematura v 32+0 - 36+6. Inte helt säker på siffror o alla säger olika men på ett ungefär är det så.

Vad jag skulle säga var iaf - glöm inte tv:n ikväll!!!

Tillväxtultra utan anmärkning!!!

Det gick bra!!!!! Dr var mkt nöjd med vad hon såg. Inte mkt vatten men trots det såg hon att bebis övade andning o hon poängterade extra att det inte är vanligt att de kan röra sig så mkt då där är lite vatten men att hon såg "mycket fosterrörelser" som hon skrev i journalen. Lite svårt att mäta huvud då det låg långt ner o han kikade uppåt men hon fick ungefärliga mått o de såg bra ut. Medel på kurvan, (-7% o sist var det -4%) o det var helt normalt. Vikt uppskattades t 1013 g!!! Tänk att vi har passerat 1 kg!!! (stämmer ju inte t 100% o kan diffa en hel del men jag har inte tänkt att bebis ska komma ut än;) Flödet mäts eg inte men hon gjorde det ändå eftersom jag frågade o även det var bra.

Dr var väldigt positiv o tycker allt ser superbra ut! Att bebis mår toppen trots lite vatten. SÅÅÅÅÅ härligt!

Mitt liv har satts på paus. Det känns som evigheters evighet sedan jag levde det liv jag förut gjorde. Den gamla Malin kommer inte tillbaka. Eller jo... det gör hon nog. Men förhoppningsvis i en bättre bilaga. En Malin som än mer kommer glädjas åt allt fint o njuta av allt underbart som finns att uppleva. Jag tycker att jag var bra på det även innan det här hände. Varje dag var jag tacksam över min fina familj. Jag hade valt att gå hemma m barnen så länge som möjligt för det är där, med dom, och med Daniel jag trivs allra bäst. Ingen annanstans känner jag mig så trygg o tillfreds med livet som hemma tillsammans med dom! Ändå har jag fått lite perspektiv på saker o ting nu när jag "varit instängd här" så länge.

I höstas fick jag förfrågan att åka med till egypten då min älskade sandra fyllde 30. Jag skulle bli bjuden på hela kalaset men det gick jag absolut inte med på utan vi bestämde att vi skulle dela på kostnaden. Hur som helst var detta innan jag visste att jag var gravid o jag funderade ett tag på om jag verkligen kunde göra det. Om jag skulle klara att vara ifrån familjen en hel vecka. En hel vecka för mig själv liggande på stranden m en bok i ena handen o paraplydrink i andra. Till slut bestämde jag mig för att åka även om det tog emot m tanke på familjen. (resan blev inte av för min del då jag blev gravid o fick blödningar o intyg fr dr) Tänk att jag tvekade på det. Ren nöjestripp i goda vänners lag en vecka. O sedan tvingas jag nu ligga frånskild från dom i vad som hittills varit fyra veckor... Som längst återstår 7 veckor innan bebis föds om allt går bra o fortsätter såhär. Man gör vad man måste när inga alternativ finns. När man inte har ngt val. När livet sätts på paus. Mitt liv som jag älskar att leva.
Jag gör det för att rädda ett annat. Mitt barns. O för barnen gör jag vad som helst...

Är inte så deppig som man kanske kan tro av det jag skriver. Jag har det ok idag!

God förmiddag!

Har sovit som en stock inatt bortsett från alla toabesök. Vaknade strax innan åtta av att undersköterskan stod bredvid min säng o sa "God morgon!" Brukar vakna när ngn går i dörren men jag sov i godan ro o hörde ingenting. Crp var bra iaf. Temp 36,9. Ctg klar på 10 min o såg fin ut.
Nu väntar jag på att dr ska komma o hämta mig för tillväxtultra o sedan ska vi diskutera skövde lite mer o beställa transport o så. Hoppas verkligen det blir bokat imorgon så inget kommer emellan så jag får vänta. Om tillväxten inte är bra lär jag ju bli kvar här för då behöver kanske bebis födas snart. Som jag skrev är det inte ovanligt m tillväxthämning vid långvarig vattenavgång. Moderkaksavlossning är ngt vanligare också o det är jag livrädd för då det är väldigt allvarligt o superakut. Är ju därför jag är här å andra sidan. För att de ska hinna ta hand om oss i tid.
Hoppas de hämtar mig snart så jag inte behöver vänta alltför länge!
V 26+6 idag!!!!!

Tårar o skratt går hand i hand!

Det är så märkligt det här. Alltihop. Jag känner mig liksom helt hjärntvättad o kontoret däruppe varken tänker eller gör som jag vill. Det har fått en egen vilja o jag blir förvånad hela tiden över alla sjuka tankar som ploppar upp. Alldeles nyss låg jag o lyssnade på "I want to break free" o körde mitt lilla superlätta träningsprogram. Hade händerna på magen o fick små buffar därinifrån. Bebis som ville kommunicera lite. Tänkte att jag nog inte har det så dåligt trots allt. Vi blir väl omhändertagna här o som det ser ut nu är läget under kontroll o ingen jättefara på taket ang bebis. Ctg är ju bra o det sägs ge en ganska bra bild av hur de har det i magen. Vissa stunder kan jag faktiskt tom glädjas åt lilla magen o det lilla livet därinne o vår tillvaro här mellan fyra väggar. Vi har det bra! Hur sjukt det än låter. O när jag fortsatte mitt program o tänkte på att jag ska åka härifrån på tis kände jag mig illa till mods. Det har ju liksom blivit en del av mig. De jag träffar här är mina vänner nu. Barnmorskor, läkare, sköterskor... Nyförlösta mammor, gravida blivande mammor, små fina bebisar som skriker o skriker. Det är vad mitt liv kretsar runt o det känns skrämmande att lämna det. O när jag låg o räknade prickarna i taket för hundrade gången o lyssnade på min musik jag alldeles nyss blivit glad av kände jag mig plötsligt ledsen. För att jag ska åka härifrån. Hur sjukt som helst!!! Hur kan man vara rädd att sakna en tillvaro man inte ens velat vara i, o som man stundtals på riktigt hatat? Skakade av mig den känslan o sedan började jag tänka på mina fina barn därhemma... Då kom tårarna igen o jag grät. Bara minuten innan kände jag mig tom glad o så pang, från ingenstans känner jag mig så vansinnigt ledsen... Jag är förvirrad minst sagt. Jag förstår inte hur man fungerar. Egentligen är jag kanske inte ledsen över att lämna det här stället, bara rädd o osäker inför vad som väntar på nästa ställe...

Tankarna spelar mig ett spratt hela tiden o jag o min rumskamrat pratar mkt om de där förbjudna tankarna. Som alla har som ligger såhär. Som att jag ibland tänker att jag skiter i allt. Att det inte är värt det. Att jag vill åka hem till min familj. Dom som finns "på riktigt". Tänk om det ändå inte går bra m bebis o jag gjort allt det här i onödan? Självklart älskar jag liten i magen o är beredd att göra väldigt mycket för att han ska födas frisk o få ett bra liv. Annars hade jag ju inte varit kvar här. O tack o lov försvinner de där tankarna lika fort som de kommer o jag har läst o pratat m många om att det är helt normalt att tänka o känna så. Särskilt normal vet jag inte om jag är. Särskilt inte nu. Jag tror faktsikt att jag börjar bli tokig på riktigt. Kan nån vänlig själ komma o hämta ut mig på falbygden när det här är över o jag börjar bli mig själv igen...?

Funderade på om jag verkligen skulle skriva o berätta om de här dumma tankarna. Tankar som jag blir rädd för. Som jag skäms över. Men kom fram till att det här är min blogg. Min verklighet. Det är här jag skriver hur jag upplever allt. På riktigt. Jag förskönar ingenting utan skriver från hjärtat precis hur jag känner. Sen får ni tycka att jag är galen o knäpp o vad ni vill men inte innan ni provat att göra det jag just nu går igenom. Sägs ju att man ska gå en mil i någon annans skor innan man kan döma andra...

Godnatt! Glöm inte att hålla tummarna för oss imorgon på tillväxtultra!

Bra jobbat!

Läste precis på ngn sida (9månader.nu el nåt) att förlossningen i medeltal sätter igång 4,5 dagar efter att vattnet gått för tidigt som i vårt fall. Inte illa att vi passerat snittet på dryga 5 veckor!!! Snart 6 v sedan jag vaknade på morgonen av att det rann massa vatten!

Jag reser mig igen!

Även om det blir svårare för var gång. Men jag ger inte upp. Tänk att det här inte är en hundradels så jobbigt som det är att ha barn på neo m pipande maskiner o andningshjälp o sondmatning o allt vad det nu är... värre lär det bli så jag måste hänga i o samla kraft inför vad som komma skall. Även om jag går över 30 fulla veckor är det en mkt liten bebis som kommer ut. O som kommer behöva mkt hjälp. Det är bara att allting är relativt. Jag tänker att det är "safe" bara för att vi isf kommit så långt men det är ju för att jag jämför m om bebis hade kommit redan v 23. Vår bebis kommer bli prematur o förmodligen behöva hjälp med både det ena o det andra. Det är bara att tugga i sig o acceptera. Hur mkt jag än önskar att det vore annorlunda...

Ctg perfekt idag också på 10 min. Igår fick jag bära min egen bricka m mat för bm men idag jobbade en annan som sa att jag absolut inte ska göra det. Olika bud hela tiden. Toa, säng, matsal fortf iaf o jag kan röra mig lite på avdelningen. Dagen igår var härlig. Jag o Maria, min rumskompis pratade o skrattade massor o så kom ju barnen, D o Robin o Ellen. Vi var ute en sväng vid lekplatsen o det var underbart att få se dom leka även om det bara var för en kort stund. Timmie o Linn körde mig i rullstolen en bit o sedan tog Daniel över. Jag gick upp o vilade lite medan de lekte klart o sedan tog de m sig mat upp o vi åt tillsammans. De var ju på lek o bus innan o robin o ellen hade tid att passa på kvällen så det blev inte så lång stund vi fick tillsammans. Men bättre än inget!!! Är fortfarande jobbigt att prata om när de åkte igår. Jag blev så ledsen för att de var så ledsna. Önskar så att jag kunde vara hemma med dom men vi har just nu inget val. För bebis skull är det värt det! Vi kämpar på o tar nya tag även om tårarna ligger där o lurar idag också. Så himla jobbigt när man väl gråter för då gör man det med besked o det finns liksom ingen hejd! O efteråt blir jag så trött, så trött. För att klara av det här måste man tänka positivt o försöka se det som är bra. Skulle jag ligga i sängen o gråta dagarna i ända skulle det bli outhärdligt. Inte bara för mig, utan också för alla runt omkring som bryr sig. V 26+5 idag o snart når vi 27 fulla veckor. Helt otroligt!!!!!

Tillväxtultra imorgon. Ser fram emot det samtidigt som jag är livrädd för vad det ska visa. Händer tydligen att bebisarna blir tillväxthämmade vid långvarig vattenavgång. Håll tummarna för att han växer som han ska o att allt ser fint ut! Inte så mkt vatten fn tror jag men det har varit en hel del några dagar innan (som jag upplever det) o förhoppningsvis fyller det snart på igen.

Ha en bra dag allihop o njut av livet! Det finns så mkt att glädjas åt o livet går inte i repris!