Alltså. Jag är superyr i huvudet. Inget ovanligt. Jag blir det ibland då jag brukar ha lågt tryck. Den här grav har dock varit annorlunda o jag har legat hyfsat normalt hela tiden. Runt 120-110/80-70 typ o det är jättebra för att vara mig då jag brukar ligga runt 110-105/60-55 el nåt sånt. Men så i eftermiddag kände jag mig så himla yr. Gick en sväng på avd o tänkte att det skulle hjälpa men bad sedan bm ta ett tryck på mig. O vet ni vad jag hade? 90/50! Det kan väl aldrig stämma?!? Isf är det inte konstigt att jag är yr. Vill minnas att jag haft ngt liknande nån gång tidigare men då mådde jag verkligen dåligt o svimmade titt som tätt o fick medicin för att höja trycket. (som fö inte hjälpte ändå) Har en förmåga att svimma när undertrycket blir lägre än 55 men det hoppas jag att jag slipper nu. Jag tror hon mätte fel helt enkelt. Kanske är det snarare hon som är snurrig än jag...
Väntar fjärde barnet o det har varit strul från början den här graviditeten m blödningar, lågt sittande moderkaka, bakteriell vaginos o nu prematur vattenavgång sedan v 21+1. Bf den 20 juni men vi räknar inte med att bebis stannar så länge till i magen. Tyvärr. Har legat m strikt sängläge en lång tid o tillbringat fyra v på östra i gbg, 10 mil ifrån min familj men ligger nu på NÄL.
måndag 11 april 2011
Tillbaka på hospitalet!
O längtar till kvällen då ännu en dag snart har gått! När jag var hemma önskade jag ofta att jag skulle kunna stanna tiden men nu vill jag inget hellre än att den ska rusa iväg några veckor till. Men vi närmar oss. Imorgon är det 30 fulla veckor. På ons "firar" vi 9 v sedan vattenavgång o då har jag legat på sjukhus i 7 veckor... Fy fan säger jag. Inte klokt att jag varit ifrån min familj så länge. Jag längtar hem så jag tror jag ska bli tokig. Har varit jobbigare de senaste dagarna just när det kommer till saknaden av familjen. Kanske för att de var här i fredags o vi hade en så mysig dag. Brukar vara värre när vi precis har träffats. O kanske är det också för att jag äntligen börjar se en ände på den här skiten. Som längst fyra v kvar som gravid o det är ju inte sååå länge kvar om man tänker på hur lång tid vi redan legat här! Så fort jag pratar om dom där hemma börjar jag gråta. Men jag orkar inte det! Blir så himla jobbigt när jag blir ledsen. Som Jessica sa förut när vi pratade om att jag kommer krascha när jag väl är hemma igen. Nu måste jag vara stark - o då är jag det. Sedan när jag är hemma kan vi alla ta att jag deppar ihop lite bättre än nu o då får jag lov att göra det. Gissar att det kommer ske med besked också...
Vågade inte skriva ngt om det förut för jag vill inte skrämma upp er men som sagt sov jag dåligt inatt. Det berodde lite på att jag hade ont i magen... Inte så ont som igårkväll utan mer som molande mensvärk... Tänkte både en o två ggr att ngt var på g. Bebis tryckte på neråt o det kändes ganska rejält emellanåt. Övervägde att skicka sms t jessica o skriva att jag skulle stanna i sängen idag men det lugnade sig sedan o idag har jag inte känt ngt alls. Frågan är bara om det är "normala" sammandragningar/molvärk som kommer vid den här tiden av grav el om det betyder att ngt är på g... Det återstår att se men som sagt är det lugnt nu igen o har varit hela dagen:-) Jag SKA gå t åtminstone v 32:-) Ultra förut för att mäta vattenmängden visade små mängder. Som vanligt... Typ 15-20 tror jag han skrev i pappren. Var svårt att hitta tom som jag uppfattade det. Ändrar iaf ingenting. Om det så skulle bli tomt skulle de ändå inte sätta igång utan vill ha bebis i magen några v till. Därför är det onödigt att mäta o jag bad om att få slippa det i fortsättningen. Bebis har blivit utsatt för på tok för mkt elektroniska apparater redan o jag gör vad jag kan för att minimera det. Gissar att vi säkerligen gjort minst 40 ultra (förmodligen mer då det vissa dagar gjorts två st o jag gjort ultra ända sedan v 5-6) o så körs ctg ca 20 min varje dag... Känns inte helt ok men vad ska jag göra åt det?! Alternativet är ju att inte ha koll på bebis o riskera att han mår dåligt därinne i magen. Har ju inte kunnat bevisa att det är skadligt på ngt sätt men man vill ju minimera antalet ultra så mkt som möjligt. Å andra sidan gör inte läkarna ngt om de inte anser det vara medicinskt försvarbart så jag litar på att de vet vad de gör! Kollade flödet i navelsträngen o fick högsta betyg!!! Dr var mkt imponerad över detta:-) Han säger att bebis mår så bra han bara kan därinne trots omständigheterna. Jag hoppas han har rätt!
Har haft en mysig dag m Jessica o lille filip! Imorgon kommer mamma o gunilla. Håll tummarna nu för att ingen bebis tittar ut än på ett tag. Vore skit att snubbla på målsnöret nu när vi är så nära 30+0. Och 31, 32, 33 veckor är ännu bättre...
Kram på er!
God morgon!
Bebis ligger lååångt ner idag igen o det är inte utan att det känns! Ska iväg m Jessica o hennes lille filip o äta lunch o så men jag ska ta m rullstolen o inte gå en meter mer än nödvändigt nu när han ligger så långt ner. Kanske inte ska så mkt till för att det ska sätta igång när han ligger där o trycker... Vet ju att det inte ska ha m det att göra, han har ju legat så långt ner innan men sedan flyttat upp igen men jag tänker inte ta några onödiga risker. Nu har vi ju bevisat att det inte spelar ngn större roll vad jag gör. Vissa dagar har jag varit uppe mer men ändå har inget hänt så jag tror helt enkelt han kommer när han kommer. Oavsett om jag skulle ligga i sängen eller vara ute o gå långa promenader. På tal om det så är det inte så långt kvar t jag får göra det! Röra på mig så mkt som möjligt! Då ska jag ut o gå i vårvädret o se mig omkring:-)
V 29+6 idag!!! Har sovit dåligt o varit vaken ganska mkt. Vid sex var de inne o lyssnade på bebis då jag buffat o buffat en lång stund utan att få ngn respons. Allt var ok o hjärtat tickade på fint. Igår kväll körde vi också en kurva då jag fick superont i magen helt plötligt. Var nog några muskler el bebis som låg o tryckte på ngn nerv el så o det gick över men de vågar inte chansa ifall det skulle vara ngt m moderkakan tex.
Nu ska jag äta frukost sedan köra ctg o göra mig iordning!
Ha en bra dag! Imorgon ska vi fira 30 fulla veckor!!!
söndag 10 april 2011
Ibland spexar vi till det lite extra!
Den här fina skylten köpte min underbara Daniel till mig i fredags. Har inte monterat den ännu men det kommer. Frågan är bara hur o var vi ska sätta den men det löser sig. Visst kommer det bli fint?!?
Full av Förhoppning!
Som ni vet är det väldigt sällsynt att man går såhär lång tid efter vattenavgång utan att förlossning sätter igång. Därför är det också väldigt svårt att hitta information o att kunna läsa om andra som varit med om liknande sak. Har hittat några som jag berättat om tidigare o för merparten av dom (är kanske fem st typ jag läst om...) har det ändå gått relativt bra. Jag har bara hittat en som gått över 30+ m så tidig vattenavgång o det var i usa. Den där filmen jag länkade till på youtube ni vet. Hon gick 11 v med vattenavgång! Finns naturligtvis flera som gjort det men som inte ligger på nätet o därför inte går att läsa om. Hursomhelst så har jag hittat några bloggar med liknande historia o jag läser tillbaka i tiden gång på gång på gång inne hos dom. Blandar ihop det hela tiden o glömmer så då får jag gå tillbaka o läsa igen. Jag vet en flicka som föddes helt frisk o klarade sig superduperbra o jag hoppas att även vi får sådan tur!
I början av den här karusellen hittade jag en mamma på familjeliv. (Eller kanske hon hittade mig - det minns jag inte) Signatur Full av Förhoppning. Hennes vatten gick v 21+1. Precis som mitt. Hon hade bf den 22 juni tror jag. vi har den 20 juni. Det mesta i våra historier följs åt. Allt har varit så likt så det nästan varit skrämmande. Hon hade kanske ngt lite mer vatten än jag haft emellanåt men ganska likt som sagt. När jag blev inlagd i göteborg o började läsa deras historia hoppades jag så vansinnigt mkt att jag skulle gå lika länge som hon gjorde. Hon blev liksom lite av min idol. Att gå över 8 v med vattenavgång lät helt otroligt i mina öron då. Men kan ni tänka. -Idag är dagen jag är där hon var när deras son föddes. Elias föddes v 29+5 o vägde drygt 1500 vill jag minnas. På sätt o vis känns det som att vi nått ännu ett delmål. Vi har kommit så långt som jag inte ens vågade drömma om för några veckor sedan!!!
Det har gått jättebra för lilla Elias. Han fick ligga i högfrekventrespirator (annan variant där bebisarna ligger o skakar) lite i början men sedan gick allt mer eller mindre som på räls o idag är han fullt frisk. Kanske hans lungor inte skulle klara av idrott på elitnivå som jag sett hans mamma skriva, men ändå. Han mår bra!!! Det är såna solskenshistorier jag ska läsa. Inte som den där enda, andra, mindre bra där sonen var väldigt svårt lungsjuk o fortfarande idag har syrgas vid två års ålder. MEN även det får man ju se som en solskenshistoria med tanke på vad som kunde ha hänt... Kan tänka mig att ni skrattar lite åt mig nu o tänker att "jaha, idag är hon på det humöret, får vi se om hon är lika positiv imorgon" men det får ni gärna göra. Ups and downs. Så är det här i livet. Särskilt i lägen som detta. Just nu känner jag mig positiv o hoppas på det bästa! Allt annat är otänkbart!!!
Over and out.
P.S. Om ngn är sugen på att hälsa på mig i veckan är ni välkomna. Imorgon tror jag jessica kommer om alla bara är friska, tis kommer mamma o gunilla, ons Karin men tors inget bokat. Fre hoppas jag på barnen o daniel o helgen vet jag inget om heller så hojta om ni är sugna på att komma hit! Känns mkt lättare när jag har lite inbokat o ngt att se fram emot! D.S
Inget särskilt...
Har haft en så mysig helg o det har gått i ett! I fredags var ju d o barnen här, igår em shopping m Sandra o sedan kom d o vi var ute o åt god mat på restaurang o sedan mötte vi upp ellen o robin som varit på bio o gick t max o tog kaffe o glass. När vi kom tillbaka t sjukhuset la vi oss i sängen o myste o såg på film... Så underbart att få vara nära daniel o kramas!
På fm åkte vi t överby (haha. jag är stammis där numera) o köpte ett par jeans till daniel. Sedan var det dags för honom att åka hem t barnen o köra dom vidare t madde. Han var tvungen att jobba lite i em o då fick dom vara där. Vårbruk på g så de har lite att göra..! Mormor har sovit hemma hos oss med barnen inatt o det har gått så bra:-) Tycker inte om att de ska behöva åka runt till olika "barnvakter" hela tiden men de är så vana vid att vara både med mormor o madde o leker o har roligt så det går nog ingen nöd på dom! Jag köpte lite kläder igår som jag ska ge dom nästa gång dom kommer hit. För några veckor sedan skickade jag "post". Caspian fick en traktor, Linn leggings o tröja (hon älskar kläder o byter om typ 10 ggr varje dag;-)), o Timmie fick ett nytt fotbollsalbum. Han hade två st innan men det var mer än välanvänt o hängde knappt ihop längre så han fick ett nytt. Roligt att kunna ge dom lite fina saker nu när vi inte ses så mkt. Lindrar mitt dåliga samvete ngt även om det är väldigt, väldigt lite... Jag kan ju inte hjälpa att det blivit såhär men det gör ändå så ont att de inte får vara tillsammans m sin mamma o går runt o är lite oroliga o inte mår helt ok... Vissa dagar är bättre än andra men jag märker tydligt att de är påverkade. Räcker att jag bara går till mig själv o hur jag kände som barn för att jag ska förstå att de har en liten orosklump i magen nu när det är såhär... Tur att vi börjar se slutet på tunneln!!! V 29+5 idag:-) Lite rosa vatten igen men det börjar ju bli en vana;-) Ctg var fin o temp 37,3. Imorgon el tis blir det ultra för att mäta vattenmängd igen.
Grät en skvätt när daniel åkte förut o det var skönt att få göra det. Ska vila lite nu då jag är trött. Märker så väl att jag blir lite nedstämd o får lättare t tårar när jag inte sovit ordentligt. Får bara bli en liten tupplur annars somnar jag kanske inte ikväll. O så vill jag hinna ut lite till i det underbara vädret. Varmt o skönt idag ju!
Kram på er alla!
Ingen bebis än...
...bara jag som är ute på vift o inte hinner skriva! Allt ok här iaf!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)