lördag 26 februari 2011

Jag vill vara hemma med mina barn!!!!!

Mamma har åkt hem m robin o ellen o tack gode gud är daniel på väg hit för jag har ballat ur igen o bara gråter. Vill hem till mina underbara fantastiska barn!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Inte bra...

...ultra idag visade endast en liten pöl m vatten vid bebis huvud o ngn liten till kanske men knappt ngt vatten alls. Dr sa att vi ska fokussera på det som är positivt o det är att bebis försöker röra på sig o att han har vatten i urinblåsan vilket tyder på att han kunnat dricka. Dock verkade hon ganska bekymrad över att huvudet nu ligger långt ner i bäckengången... Snälla snälla bebis. Stanna därinne några veckor till!!!
Alla läkare säger olika men enl överläkaren jag träffade idag tar man inte ut några bebisar före v 34. Trots att det inte finns vatten. Förutsättningarna är ändå bättre därinne än utanför!

Känner lite panik över att mamma ska åka hem ikväll o jag åter bli ensam o snälla svärmor ska nog hjälpa till m barnen hemma så daniel kan åka t mig ikväll. Daniel har jobbat idag så svärmor är redan hos oss o kunde nog stanna tills imorgon em då ngn annan får byta av innan daniel åter är hemma. Detta förutsatt att barnen är ok m det. Viktigast att de inte känner sig åsidosatta o vill de ha pappa hemma ska han självklart vara där m dom istället för här m mig. Jag överlever ändå.

Fan. Varför skulle det bli såhär?!? Jag som skulle få stor fin mage o längta e bebis o planera o greja. Som man gör när man är gravid o som jag verkligen älskat o njutit av så mkt. Dock ett ganska angenämt problem i sasmmanhanget! Har fått tens för min onda rygg. Hoppas det hjälper. O så får jag gå upp korta stunder som på toa o ett litet varv i rummet. För att jag inte vill ha sprutor m blodförtunnande. Vattnet rinner ut ändå så det kvittar. Nu är det för att inte trigga en förlossning jag måste ligga ner o vila. Suck suck suck.

Trevlig kväll på er allihop o ni bara måste ha överseende m mitt gnäll nu. Utan att få ventilera allt jobbigt kommer jag inte överleva. Jag måste få svära o skrika o vråla o gråta gråta gråta. Även om det tyvärr inte gör ngn skillnad. Sägs ju att man måste gå en mil i någon annans skor innan man kan döma el förstå andra människor o det är så sant. Jag hade aldrig i mitt liv kunnat föreställa mig att det skulle vara såhär jobbigt! O då lever fortfarande bebis. Det är ingen självklarhet att han ska göra det o födas frisk till den här underbara världen o det gör så ont.

En lugn natt!

Har sovit gott inatt! Bara varit vaken en gång o gått på toa. Lite mindre vatten under natten men det kom en skvätt när jag gick upp. Natten till igår sov jag bara några få timmar men kände mig ändå inte så trött igår. Var väl cortisonet som höll igång mig kan jag tro!

Daniel o barnen o mammma kom hit igår o det var skönt m lite sällskap även om jag var ledsen väldigt mkt. Hela förmiddagen innan de kom grät jag o kände att jag inte orkade prata m ngn. Inte likt mig alls men allt det här är så fruktansvärt påfrestande. Så jag bloggar så ni kan läsa här istället. Mamma har sovit här inatt iaf o det känns skönt att ha henne här!

Jag o daniel fick prata m barnläkaren som informerade om prematura barn o fick veta att om bebis föds den här v, 23+ ngt (vilket är första v man räddaar barn här, v 22+0 i norra sverige) har "han" 50% chans att överleva. O då m div handikapp som kan vara lite grövre. Cp-skador är inte ovanligt eftersom de ofta får hjärnblödningar de första dagarna. Går vi en v till, v 24+ ökar chanserna t 60% överlevnad o den siffran ökar för var dag som går. O risk för handikapp minskar. Kommer vi bara in i v 28 ser allt ganska ljust ut så det är vårt mål nu!!! V 23+4 idag o vårt första delmål nåddes igår då det gått 24 h sedan jag fått cortisonet o bebis har fått god hjälp av det. Nu hoppas vi på många dagar till m bebis i magen! Skulle "han" födas snart får vi bo på ronald mc donald som ligger här utanför o där kan barnen vara med lite mer. Men jag hoppas inte. Hur mkt jag än vill träffa dom ligger jag hellre ensam här på ett rum än där nere m bebis här uppe o inte har en aning om hur det går o bäva för att de ska ringa o säga att ngt allvarligt inträffat. Ganska vanligt den första tiden att man kastas mellan hopp o förtvivlan m de små bebisarna! D o barnen kan nog inte komma förrän nästa fre så det blir en hel v utan dom men vad göra?!? Tur att vi har telefon! Vi passsade på att kramas o mysa igår när de var här så lite mys har jag fått:)

Tempen har hållt sig nere o inget talar för infektion. Har blivit satt på fortsatt antibiotika i förebyggande syfte den mest kritiska tiden fram t v 25+0 då de ser infektion som största hotet. Sen kan det ju hända att en förlossning sätter igång hux flux då det finns lite vatten o kroppen kan reagara på det men det hoppas vi inte! Finns inte i mmin värld att jag skulle kunna föda barn nu!!! Lär bli en chock när det väl sker då jag inte är redo för det. Finns ju en anledning t att man är gravid i 40 v o hinnner ställa in sig på kommande förändring. Skulle gjort ultra igår för att mäta vatten men dr hann inte o jag är glad att jag inte vet på sätt o vis. För visar det sig att det inte finns vatten gör man ändå inget. O det tar aldrig helt slut utan fylls på hela tiden o än så länge har bebis det bäst i magen utan vatten än utanför ändå. O sista ggn de mätte vatten var det inte under gränsen o det har inte ökat på vattenmängd sedan dess så förhoppningsvis är det fortf hyfsade mängder. Även om magen sjunkit ihop o man tydligt kan känna bebis därinne...

Nu ska jag o mamma äta frukost. Ha en bra dag!

fredag 25 februari 2011

Sömnlös, ledsen o orolig...

Sömnlös, ledsen o orolig... (Sep 10) Publicerat fredag 25 februari 2011 04:20

Här ligger jag. Ensam o ca tio mil hemifrån. Somnade runt 22:30 o sov t ca 02 o sedan dess har jag legat vaken. Har kommit mer vatten. Inget under dagen men så brukar det ju vara. Har ju tyckt att magen varit så liten det senaste o det beror naturligtvis på att där inte varit så mkt vatten. Har ju varit bra på mätningarna innan men däremellan kan det ju varit mindre precis som de senaste dagarna. O ibland kan jag känna bebis väldigt väl o att det liksom blir små gropar i magen där inget vatten fyller ut... Känner mig så himla rädd o förstår inte hur detta ska gå! Än så länge är det tydligen bättre m bebis i magen utan vatten (blir aldrig helt utan då det fylls på hela tiden men som sagt kan "han" inte träna lungorna o får lite problem m att röra på sig. Det sistnämnada brukar dock inte bli några större problem utan kan tränas upp m sjukgymnasitik. Lungorna däremot är ju viktigt. Dock visade mätningen igår på att det fanns hyfsat m vatten ändå. Tillräckligt för att det ska gå att träna andning o vi får hoppas att det aldrig understiger gränsen o att bebis kan ligga därinne ett tag till. Gissar att de väljer att sätta igång från v 25+0 om det är på tok för lite vatten. Ska ju träffa barnläkare imorgon (idag) o få mer info. Känns skönt. En dr berättade att bebisarna som föds den här tiden är så ömtåliga så lungan kan punkteras bara av att man lyfter dom... Tänk. En så liiiiten bebis som ligger i respirator m slangar o grejer överallt. O som man inte får ta i. Inte amma. O som ständigt pendlar mellan liv o död. Är ju så otroligt mkt komplikationer som ställer till det. Hjärnblödningar o infektioner.Blodförgiftning är tydligen inte ovanligt. O problem m tarmar o.... så himla mkt som kan gå fel. O tänk att få ha bebis hos oss ett tag för att det sedan inte ska gå längre... Att han inte orkar kämpa... Fh så ledsen jag är. Ska inte måla fan på väggen, mirakel har hänt men vi har inte direkt oddsen på vår sida!



Dr vill sätta mig på Fragmin, blodförtunnande så jag inte får proppar när jag ligger såhär o jag känner mig så kluven. Har ätit blodförtunnande, då en annan sort o lägre dos i början av den här grav o då jag väntade caspian o då fick jag ju massa blödningar. Små "påsar" som samlades inne i magen m blod. Därför är jag tveksam t om jag vågar. Iaf den närmsta v el kanske två till. När det är som allra mest kritiskt. Diskuterade m läkaren som förstod mig men som ändå ville att jag skulle veta att de har sveriges bästa läkare vad gäller det o det är hon som infört detta när man är gravid o sängiggande m mkt goda resultat. Några proppar vill jag inte ha såklart men jag tycker väl att jag ändå är uppe såpass att det inte ska vara så farligt. O jag kan ju faktiskt röra på benen då jag ligger i sängen! Ska prata om det lite mer o låta läkarna ta ställning. Jag litar på dom.



Måste försöka sova nu. Om jag ska orka m allt vi har framför oss. Ska bli så himla kul att träffa barnen imorgon!



Hoppas ni sover gott där hemma i era sköna sängar m era famijer tätt intill! Njut lite åt mig också. Man kan aldrig ta ngt för givet här i livet...



Liten update! (Sep 10) Publicerat torsdag 24 februari 2011 13:47

Har precis träffat förlossningsläkaren som gjorde snabbt ultra o tog prover. Bebis har lite fostervatten men uppskattningsvis inte under 50 vilket är en liten gräns för när de får svårt att träna lungor o så. Inte bra men heller inte katastrof. Tog prov på tappen för att se så bakterierna är borta o att inga andra bakterier spökar. Ny temp ska tas kl 16 men tydligen kan cortisonet vara en förklaring t den ngt höga tempen förut. Infektionsprovet låg under åtta o då finns eg inget som talar för en infektion.

Imorgon ska vi träffa barnläkare o få information om vad vi kan vänta oss o hur de behandlar så här tidigt födda barn. Är medveten om att det finns en anledning t alla gränser de satt hit o dit men det är inte alltid det man vill höra när man frågar saker. Tex skulle de inte ta ut bebis nu om hjärtfrekvens el ngt sjunker. Om man ser att bebis inte mår bra gör man inget. Inte förrän v 25+0. Drygt 1,5 v till. Jag hoppas så vansinnigt mkt att vi passerar den gränsen o att jag får flyttas t skövde v 27+0 o att bebis inte kommer förrän runt v 33. Mirakel har skett förut!



Nu ska jag försöka sova. Välbehövligt m tanke på allt som hänt!

Dåliga nyheter!

Var på kss i skövde igår där dr kunde konstatera att det var fostervatten. Tog prov på vätskan jag hade med mig. Gjorde ultra där han såg att bebis hade väldigt lite vatten... De klarar sig i magen på lite vatten, el knappt ngt alls men får svårt att röra på sig o kan inte träna andning så lungorna tar stryk. Jag vart så ledsen när han berättade o bara grät o grät o grät. Daniel var iväg m de två små o lekte på sjukhuset. Fick sedan ringa honom så de kom o jag fortsatte att gråta... Stackars barnen som ska behöva se på! Men - vad göra!!!



Dr lämnade oss en stund o gick iväg för att ringa t östra i gbg o se om de hade plats att ta emot mig. Om inte de skulle ha plats var det linköping, örebro, lund typ som skulle kollas upp. Tack o lov hade de plats i götet o det är där jag befinner mig nu. Mamma tog hand om de två små o madde hämtade timmie så åkte jag m hem o packade lite o kramade om mina barn riktigt ordentligt innan jag o d åkte vidare. Inskviven på spec bb o här finns både gravida o förlösta mammor m sina små bebisar. Har knappt lämnat rummet då jag har strikt sängläge. Fick inte ens gå t duschen utan åka rullstol... Ska väl be att de kör ut min säng t dagrummet sedan så jag får träffa lite folk o inte bara ligga instängd här. Om jag orkar. Gråter mkt o är trött o orolig.



Ultra här i gbg visade dock goda nyheter. Men det ändras fort. Bebis hade ganska normal mängd vatten, 76 mättes det till o det är vad de sagt i lidk tidigare också. Ett bra värde. Mysteriet är ju hur det kunnat fylla på så mkt under bara några timmar! Kan tydligen spela in hur bebis ligger o så. Moderkakan har vuxit upp o huvudet ganska långt ner på bebis så det blir vaginal förlossning om det inte blir akut av ngn anledning, Igår kl 18 fick jag ajajajajaj spruta i rumpan m 12 mg cortison för att bebis lungor ska mogna snabbare. Det tyder på att de inte tror han kommer stanna därinne så länge till. Viktigt att 48 timmar hinner gå tot, 24 h e sprutan jag fått ikväll är viktiga så fram t dess försöker de stoppa om det sätter igång. Inte senare då det är ett sätt för kroppen att tala om att ngt inte står rätt till o m fara för både bebis o mitt liv. Är ett önsketänkande men om bebis stannar ett tag till o det går bra sätter man igång förlossning senast v 33. Om bebis bara överlever kan jag se fram emot sjukhus i götet en månad o sedan skövde till slutet på maj, början på juni om vi har tur. Oavsett om bebis är inne i magen el utanför får jag inte lämna sjukhuset.



Har kommit en del vatten inatt. Var lugnt i över ett dygn innan det men dagarna före kom det ganska stora mängder. Fick stillknocked att sova på kl 00 men det hjälpte inte. Så rastlös i kroppen av cortisonet o så mår jag naturligtvis väldigt dåligt o är orolig. somnade t ett, gick på toa, somnade igen o vaknade tre då det tog en stund innan jag somnade om. Vaknade sedan fem igen o sju steg jag upp. O då väntade mer dåliga nyheter. 37,7 i temp vilket tyder på att en infektion är på ingång. CRP var 8 igår kväll o samma idag så det värdet är bra men vi vet inte vad som kommer hända m det. Väntar på ronden nu för att få besked om de ska sätta in antibiotika el vad som ska ske. Tydligen sätter de igång/snittar v 25 om det är infektion o det skulle ju vara snart! Finns inte i min värld att jag ska föda barn. En så liten o sjuk stackare dessutom... Vi har hamnat i en mardröm!!!!! Tror bebis väger ca 5-600 g nu så den är sååååå liten! Även om han överlever är det stor risk för blodproppar o andra komplikationer. Ngt/några handikapp kommer alltid med då de föds de här veckorna. V 23+2 idag men pos är att huvud, o mag-mått visade 23+6 igår vilket innebär v 24+0 idag. Lårben var däremot samma som är satt tidigare men dr sa att hon tror de mätt fel på några dagar på rutin ultra o det är ett stort + om bebis föds nu!



Pendlar mellan hopp o förtvivlan o vet snart varken ut eller in. Att ligga 10 mil hemifrån o bara få träffa barnen några timmar i veckan är fruktansvärt. De kommer knappt känna mig när jag åter får komma hem ju. Caspian som är så liten...ÄR SÅ JÄVLA LEDSEN O VET INTE HUR LÄNGE JAG SKA ORKA DET HÄR!!!



Ska få psykologhjälp o träffa barnläkare som informerar om för tidigt födda barn. O gå över på avdelningen o se på de riktigt små bebisarna. Är en stor karusell det här o jag tror fortfaranade att jag drömmer. Det här händer inte på riktigt.



Min underbara snälla goa sambo är fantastisk o jag vet att barnen har det bra hemma m honom. O vet ni vad han gjorde igår? Åkte o köpte en alldeles ny laptop t mig så jag ska ha ngt att göra när jag ligger här. Så himla snällt av honom! Barnomsorgen har vi också fått massa stöd av. Äntligen. Daniel ringde o sa att jag var inlagd o de frågade bara vilka tider vi ville ha så vi fick 9-16 mån - tors. O timmie som inte har fritids skulle få det också t kl 16 e skolan. Fredagar ska de vara lediga. Skönt att det löste sig så daniel får jobba lite. Det behöver han. Fruktansvärd situation för honom också!



Antar att jag kommer göra hundratusen inlägg om dagen nu o funderar ev på att öppna en blogg just för den här tiden men vi får se. Spekulationer kring varför det bivit såhär är hematomet jag haft. Den gamla blödningen. Har ju varit min skräck att det skulle reta hinnan så den t slut går sönder o det kan vara det som hänt. Eller så är det bakteriell vaginos då man har sett ett samband mellan detta tidigare. Vi komner förmodligen aldrig få veta vilket.

Skapar den här bloggen...

...för att ni ska kunna följa vår resa o ta del om vad som händer. Ser det mest som en tillfällig blogg så ni får ha överseende m layout o så. O felstavningar. Inte lätt att skriva när man måste ligga ner 24 h om dygnet!

Kopierar in de senaste inläggen från min "riktiga" blogg så ni kan läsa där!