Såg på en unge i minuten på 4:an precis o jag tyckte det var bra. Jag älskar såna program. Blev dock en ganska smärtsam påminnelse om allt vi kommer gå miste om nu... Ingen varm nybakad liten bebis som får komma upp på mitt bröst utan fullt läkarteam runt omkring som tar hand om bebis så fort han kommer ut. Är ingen idé jag hänger upp mig på det. Huvudsaken är att bebis väntar lite till därinne o kommer ut så frisk o välmående som bara är möljigt! Vi har ju tre barn sedan innan så vi har gjort allt det där underbara förut! Var dock en önskan jag hade att få uppleva ännu en gång men livet blir inte alltid som man tänkt sig. Som sagt. Frisk välmående bebis är huvudsaken!!!
Bara två timmar kvar tills vi får fira 25+0!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Har lugnat sig m blödningen idag. Mer gammalt blod som det varit tidigare blandat m vatten. Vi glädjer oss åt det så länge det varar o hoppas att nästa bakslag låter vänta på sig:)
Hej. Lina från "Linas liv i limbo" här. Jag kikar in hos dig med jämna mellanrum och hoppas, hoppas, hoppas att den lilla bebisen håller sig kvar. Det är så märkligt att läsa om din vardag. Märkligt för att den är så bekant. Allt från hemlängtan till sjukhusmat, allt känns igen.
SvaraRaderaJag hade blödningar från det att jag kom in med vattenavgång i vecka 23+3 tills min lilla Signe kom 26+6. Man kan med andra ord blöda i många veckor innan det kommer igång. Jag delade sal med en tjej som låg inne i nästan tio veckor med MYCKET kraftiga blödningar som kom och gick. Allt är möjligt, fast det är klart att du gör klokt i att förbereda dig på en tidig ankomst. Det är ju bättre att vara förberedd i onödan än att inte förbereda sig alls.
När det gäller den totala känslan av uttråkning som drabbar dig x antal gånger per dag så finns det tyvärr inte mycket som kan råda bot på den. Som du kanske läste så började jag brodera korsstygn, något jag aldrig gjort förut. Det var ett fantastiskt bra tidsfördriv. Jag har jag ett litet tips till på förströelse; "På minuten" på sverigesradio.se. Man kan ladda ner alla avsnitt. Det gjorde jag och det enda negativa med det var att salsgrannarna kanske blev störda av mitt gapflabb. :-D Jag delade sal med andra under hela min vistelse och hade hörlurar till datorn.
Jag vet inte om du läste hela min blogg eller hur det blev. Jag har funderat en del på hur någon som är i din situation upplever att läsa om vår första tid med Signe. Om det bara känns skrämmande eller om det kan vara till någon hjälp. Hur som helst... Om du vill fråga något eller funderar på något angående neo eller något annat så får du väldigt gärna höra av dig.
Alla goda tankar till dig, din familj och den lilla skrutten där inne.
Hälsa alla på spec. BB att jag INTE saknar dem. ;-)
/Lina