Jag tänkte hela tiden peppar peppar ta i trä när jag skrev inlägget imorse o det med all rätt tyvärr. Alltid när det känns ganska ok ändå händer ngt o man kastas brutalt tillbaka till oro. För att inte kalla det skräck...
Jag slumrade lite då jag ska få besök i em tänkte jag att jag kunde passa på o när jag vaknade gick jag på toaletten. O ser blod!!!!! I toaletten o lite på pappret. Väldigt rosa då det blir utspätt m fostervattnet. Ringde på kl o bm kom o det blev liv i luckan. In m mig i sängen t förlossningen för ultra. Både abdominellt o vag. Såg bra ut o tappen är inte förkortad o sluten så det såg fint ut. Moderkakan såg också bra ut. Långt upp i bak (konstigt m tanke på att den väldigt nyss låg för. Måste ha vuxit i raketfart!). Har ännu inte fått veta om jag ska medicinera m blodstillande men jag tror inte det då det ändå inte var ngn jättestor blödning o det har redan avtagit igen. Dr såg ngt på vag ultra som hon inte vågade uttala sig om o jag gissar att det är det gamla hematomet alt vätskespalten dr såg i lidk på ultra o som hon då trodde var fostervatten. Har varit lite av ett mysterium de där "fickorna" m vätska jag samlat på mig men här valde de att inte spekulera el gå vidare m det iaf o det talar väl för att det inte är ngt allvarligt. Jag har ju gjort så många ultra o vet hur det tidigare sett ut o idag var det mer koagulerat iaf! Med reservation för att jag inte alls är utbildad inom området hahaha.
Har tagit några prover o blod för att de snabbt ska få fram blod t mig vid akut läge o satt nål i armen om det skulle behövas. HOPPAS INTE!!!!! Får flyttas t förlossningen under dagen om blödningen fortsätter då det kräver mer övervakning av mig o bebis o att vi då är på plats om det drar igång el blir väldigt akut.
Nu får jag inte vara uppe alls idag. Ingen sjukgymnastik el ngt som helst som kan vara ansträngande. Ibland startar en förlossning upp såhär m en liten blödning så vi vet inte vad vi har att vänta oss... Dr o bm lugnade sig iaf e ultra o jag försöker tänka på det! Kollade inte vattenmängden knappt då det inte var det som var akut idag men hon sa att där fanns lite vatten så det har nog inte ändrats. O lär nog inte göra det heller.
Bebis hjärtljud fortf runt 140 även efter blödningen. Skönt att han inte verkar stressad på något sätt i dagsläget!
Nu måste ni hålla tummarna igen! Vi ska inte ha bebis än!!!!!
Håller tummarna stenhårt och tänker på er hela tiden.
SvaraRaderaMassor av kärlek och värme till er alla!
/ Kerstin
Du vet Malin att jag tänker på dej och håller tummarna! Kram och allt gott!
SvaraRaderaHej Malin! Tänk vad länge det var sedan jag såg ditt glada ansikte nu och så hittade jag en länk till dej på Mariahs blogg! Nu har jag suttit en lång stund och bara läst och läst. Vilken fantastisk familj du har. Sådana super söta barn ni har begåvats med. Livet och framför allt barn är en gåva, även om jag tror på ödet. Allt sker av en mening. Det tror jag skarpt på och efter ett tidigt missfall innan vår son såg dagsljus för första gången så tror jag mer än någonsin på detta.
SvaraRaderaDu är så tapper och så duktig trots att du lever i ovisshet och (emellanåt) förtvivlan! Du kämpar på och är stark! förmodligen för att du måste. Det är inte lätt att vara det åt dej. Du måste vara det själv och jag märker att du gör ditt bästa! Det är så inspirerande att läsa om dej och om din kamp för ert barn! Det kommer att bli bra och snart har du ditt efterlängtade fjärde barn i din famn! Tänk vilken lycka det kommer vara när det sker! Så klart vill jag att barnet skall stanna där det är en stund till och jag håller tummar och tår för att så blir fallet. Måste trots allt kännas "skönt" att vara där du är och kan få snabb hjälp när du anar att något är lite galet.
Det barn du bär kommer att bli ett lyckligt barn! Hur skulle det kunna bli något annat med två så omtänksamma föräldrar som är så fyllda till bredden av kärlek!!! Kram på dej och var rädd om dej!!! Hoppas allt går som ni planerar till slut...........
Så fint skrivet av Therese, och jag håller fullständigt med henne!! Och självklart fortsätter jag att hålla alla fingrar och tår för att bebis ska stanna där inne i värmen och gräddas ytterligare ett antal veckor. Massa kramar
SvaraRadera