Full av Förhoppning!

Som ni vet är det väldigt sällsynt att man går såhär lång tid efter vattenavgång utan att förlossning sätter igång. Därför är det också väldigt svårt att hitta information o att kunna läsa om andra som varit med om liknande sak. Har hittat några som jag berättat om tidigare o för merparten av dom (är kanske fem st typ jag läst om...) har det ändå gått relativt bra. Jag har bara hittat en som gått över 30+ m så tidig vattenavgång o det var i usa. Den där filmen jag länkade till på youtube ni vet. Hon gick 11 v med vattenavgång! Finns naturligtvis flera som gjort det men som inte ligger på nätet o därför inte går att läsa om. Hursomhelst så har jag hittat några bloggar med liknande historia o jag läser tillbaka i tiden gång på gång på gång inne hos dom. Blandar ihop det hela tiden o glömmer så då får jag gå tillbaka o läsa igen. Jag vet en flicka som föddes helt frisk o klarade sig superduperbra o jag hoppas att även vi får sådan tur!

I början av den här karusellen hittade jag en mamma på familjeliv. (Eller kanske hon hittade mig - det minns jag inte) Signatur Full av Förhoppning. Hennes vatten gick v 21+1. Precis som mitt. Hon hade bf den 22 juni tror jag. vi har den 20 juni. Det mesta i våra historier följs åt. Allt har varit så likt så det nästan varit skrämmande. Hon hade kanske ngt lite mer vatten än jag haft emellanåt men ganska likt som sagt. När jag blev inlagd i göteborg o började läsa deras historia hoppades jag så vansinnigt mkt att jag skulle gå lika länge som hon gjorde. Hon blev liksom lite av min idol. Att gå över 8 v med vattenavgång lät helt otroligt i mina öron då. Men kan ni tänka. -Idag är dagen jag är där hon var när deras son föddes. Elias föddes v 29+5 o vägde drygt 1500 vill jag minnas. På sätt o vis känns det som att vi nått ännu ett delmål. Vi har kommit så långt som jag inte ens vågade drömma om för några veckor sedan!!!

Det har gått jättebra för lilla Elias. Han fick ligga i högfrekventrespirator (annan variant där bebisarna ligger o skakar) lite i början men sedan gick allt mer eller mindre som på räls o idag är han fullt frisk. Kanske hans lungor inte skulle klara av idrott på elitnivå som jag sett hans mamma skriva, men ändå. Han mår bra!!! Det är såna solskenshistorier jag ska läsa. Inte som den där enda, andra, mindre bra där sonen var väldigt svårt lungsjuk o fortfarande idag har syrgas vid två års ålder. MEN även det får man ju se som en solskenshistoria med tanke på vad som kunde ha hänt... Kan tänka mig att ni skrattar lite åt mig nu o tänker att "jaha, idag är hon på det humöret, får vi se om hon är lika positiv imorgon" men det får ni gärna göra. Ups and downs. Så är det här i livet. Särskilt i lägen som detta. Just nu känner jag mig positiv o hoppas på det bästa! Allt annat är otänkbart!!!

Over and out.

P.S. Om ngn är sugen på att hälsa på mig i veckan är ni välkomna. Imorgon tror jag jessica kommer om alla bara är friska, tis kommer mamma o gunilla, ons Karin men tors inget bokat. Fre hoppas jag på barnen o daniel o helgen vet jag inget om heller så hojta om ni är sugna på att komma hit! Känns mkt lättare när jag har lite inbokat o ngt att se fram emot! D.S