Det har hänt så mkt sedan igår...

...o känns som en omöjlighet att komma ihåg men huvudsaken är att Sander är piggare nu! vände redan igår kväll tycker jag o inatt har han varit vaken några ggr o legat o kikat. O lite idag också. Hoppas han är vaken sedan när han ska ligga hos mig o äta så jag får titta på honom lite nu när han ser ut som vanligt igen!

Idag har de bytt i hans säng o till en ny cpap. Bsk som jobbade tyckte att den gamla inte verkade stämma. "syrgasratten" stod nästan på 30 men siffrorna på skärmen visade på 21 % så hon var osäker på om den verkligen visade rätt. När jag kom tillbaka efter bytet hade Sander 31 % i syrgas vilket var väldigt mkt m tanke på att han legat helt utan det senaste (förutom när han dippat) o när jag frågade nya bsk som tagit över i skiftbytet sa hon att den gamla inte stämde. Hon tittade inte ens upp från det hon höll på med. Att Sander nu låg med 31 % o den gamla visat fel skulle betyda att han igår morse när han dippade så o fick 40 % skulle haft hela 50 %! Frågade om de grejat med honom el så eftersom han krävde så mkt syrgas men det hade dom inte gjort utan det var helt enkelt den gamla som visade fel. Jag blev alldeles iskall o jätteledsen över att vi "blivit lurade" att han inte behövt ngn syrgas alls men i själva verket legat både på 40 o 50 %. Gick ut igen o t rummet för att tänka lite.

När jag kom tillbaka låg han på 27 o jag frågade henne varför det var såhär o hur det kunde visa så fel men hon kunde inte svara på det. Till saken hör att hon jobbar på ett annat ställe på avd o är bara m bebisarna ngn/några dagar var tredje helg så hon är dåligt insatt i vår historia. Började mala om att jag skulle vara glad över att det går så bra för Sander. Att jag måste se det positiva. Att han blivit av med matdroppet idag o lite ökad mängd, att han är rosigare o piggare, att antibiotikan verkar funka osv osv. Att jag inte bara kunde se det negativa hela tiden för då skulle jag inte orka med den här vårdtiden... Att han har 21-25 % syrgas ser de som ingenting o 31 skulle då liksom inte vara hela världen.... Men för oss är det så! För oss är det ett sätt att mäta hans framgångar! För oss är det så mkt mer än bara en siffra vilket hon tyvärr inte förstod. O att jag är negativ... det kanske jag var just då, o det var jag väl igår när Sander var så sjuk - men vem skulle inte vara det efter alla de här turerna???

Jag satte mig o pumpade o tårarna rann o rann. Hon såg det o fortsatte prata om att jag skulle vara glad åt allt som är bra. Till slut fick jag nog o tittade upp på henne o sa "Vet du vad vi gått igenom? Vet du att de trodde att han skulle dö?" Hon visste lite om det men inte så mkt sa hon. Förklarade för henne hur vi stirrat på de där siffrorna. Han hade 98 % syrgas o inget mer fanns att ta till så minsta lilla man kunnat dra ifrån på den siffran har varit ett steg närmare livet för vår lilla Sander. O att han nu helt plötsligt inte skulle vara så frisk som vi trodde kom som en chock för mig. O jag blev så ledsen för att hon inte kunde förstå! Frågade vad hon menade när hon fortsatte prata om att jag skulle vara glad. Frågade om hon inte trodde att jag var det. Då sa hon att hon säger det hon menar. Hon pratar inte mellan raderna o började svamla om massa annat som att jag nog inte skulle pumpa var tredje timma på natten så jag fick sova, att jag inte kunde äta kräm (hon trodde att det var min middag o inte mellanmål som det var), att jag skulle be att få ett läkarsamtal (är m på ronden varje dag o ställer mina frågor då)... Jag hade svar på tal till det mesta o blev förvånad själv att jag högg ifrån. Brukar jag inte göra. Inte på det viset. Men jag tyckte att hon var orättvist o kände att hon inte behandlade mig utifrån våra förutsättningar o tog hänsyn till hur allt har varit. Va fan. Ska det behöva vara såhär? Ska det vara personalen som gör att jag blir ledsen o inte situationen i sig? Nu har både en o två sköterskor fått mig att börja gråta! Aja. Får väl kanske tacka dom för att dom gav mig en anledning att lätta på trycket hahaha;-)

Inte meningen att skriva så långt om det här men det blev en sådan grej av det o det är skönt att få skriva av sig lite. Nu ligger han med 21 % syrgas igen o det var inte fel på cpapen så det var helt i onödan alltihop. Tack o lov!!! Ssk som jobbar var inne när bsk var o åt o då passade jag på att prata lite m henne o sa att jag kände att jag blev lite överkörd. O hon lugnade mig o vi pratade lite mer om saken så nu är det redan glömt. Skönt att kunna lägga ännu en sak bakom oss. Orkar inte hålla på att älta sån här skit. Vi har nog som det är ändå!

Idag har jag varit inlagd i 80 dagar... Kan ni fatta hur lång tid det är! När jag säger det brukar de flesta säga "Stackars dig" el ngt i den stilen men vet ni vad? Vet ni vem det är mest synd om? Mina älskade fina barn därhemma... Att jag varit inlgad så länge är en sak - men att de varit utan sin mamma lika lång tid är så vansinnigt sorgligt. Skönt att vi snart kan börja se en ände på det här o vara tillsammans hela familjen. Alla sex samlade på ett o samma ställe. Jag längtar!