lördag 14 maj 2011

Hej svejs!

Idag känner jag mig lite gladare. Har blivit väl bemött av personalen som lovat att ta kontakt m chefen åt mig så vi får framföra våra klagomål. Känner att jag inte kan hålla på att älta det men måste ändå få sagt att det gjorde mig väldigt ledsen o att det under inga som helst omständigheter får gå till på det sättet. Framförallt med viskandet i tisslandet o tasslandet men också att A var dåligt insatt i vårt fall o inte var särskilt smidig i sitt bemötande gentemot mig. Borde vara en självklarhet att alla som jobbar med barnen vet vilken historia som finns. O oavsett om vårt barn hade legat här att han var svårt sjuk eller "bara" bilirubinbehandling kunde det varit en katastrof för oss som föräldrar o det finns nog dom som blir galna för det också... Föräldrar i såna här situationer borde få lov att bli hysteriska o vara nära sammanbrott utan att personalen ska prata bakom ryggen o springa m massa skit. O i ärlighetens namn känner jag mig långt ifrån ett sammanbrott. Igår var jag glad eftersom Sander började bli bättre. O hysterisk det tycker jag inte heller att jag är. Orolig däremot det kan jag skriva under på men vem hade inte varit det?!?


Ska äta frukost o duscha sedan ta upp Sander o mata. Blev ju inget med det igår eftersom jag blev tokarg o gick därifrån. Tänk att han vägde 1980 g. Kanske spränger han 2 kilosvallen idag:-)

2 kommentarer:

  1. Skönt att de tar det på allvar! Och oj vad han växer på liten Sander, heja heja. Kram

    SvaraRadera
  2. Rätt av dig att säga ifrån! Inte acceptabelt på något sätt att bemöta dig på det sättet. Lappar!? Är det mellanstadiet de jobbar på eller vad? När vi låg inne och äntligen kommit till slutet på syrgasberoendet så kom jag in en dag och såg att bsk flödade Signe med tratt. Jag hade aldrig sett sköterskan förut och fattade sedan att hon brukade jobba på andra sidan och bara hoppade in. Jag blev jätteorolig när jag såg att hon gav S så mycket syrgas och frågade om det. Nu minns jag inte alla turer men det visade sig i alla fall att Signe just då låg och bajsade och att det påverkade syresättningen - så klart - en annan sköterska som kände Signe hade fattat men den här klumpiga människan (hon var inte då och blev aldrig min favorit) tryckte henne genast full med syrgas. Jag pratade med kontaktsköterskan om det och hon förstod helt och fullt vårt klagomål och tog det vidare.

    Man blir GALEN av att ha människor omkring sig hela tiden. Att du håller huvudet så kallt som du gör är helt fantastiskt. Jag hade dagar när jag gick runt och hatade allt och alla. Hoppas att det inte ligger allt för långt bort att ni får ta med Sander till rummet. Det är underbart att få rå sig lite själva.

    Hang in there och säg ifrån! Jag tog förresten även upp sådana klagomål i våra läkarsamtal och det var väldigt effektivt. Läkaren är som bekant kung på det där stället och kan sätta ner foten när sköterskorna går över gränser. (Som att säga till dig vad du ska äta. My God!!!)

    SvaraRadera