Inatt när jag ringde låg han på 23 % syrgas o ville inte gärna ligga på mage vilket han brukar tycka om men allt var bra enl sköterskan. Hoppas att Leif Inganäs jobbar i veckan så vi kan få ett läkarsamtal. Har så många frågor om varför det blev sådär m lungorna (eftersom han ju har kapaciteten), hur han kommer påverkas i framtiden, hur länge han kan tänkas bli kvar i cpap (svårt att svara på då det är väldigt individuellt) mm. Ska bli skönt att ta det m just den läkaren eftersom han var med o räddade livet på honom, tog beslutet att flytta vidare t gbg, ringde i stort sett varje dag för att höra hur det gick m Sander (tom när han var ledig), o det var han som kom o hämtade "hem" honom. Inatt pratade jag m en sköterska om att allt gått så bra o fort o så o att han är vår mirakelbebis. "OM han är Malin! Vi trodde aldrig ni skulle komma tillbaka från Göteborg. Fantastiskt att han mår så bra idag som han gör!" fick jag till svar då. O visst är det fantastiskt!
Har vinkat av barnen nu o ska äta frukost innan daniel kommer tillbaka o hämtar mig. Känner mig inte riktigt redo för att lämna barn o komma ut i civilisationen än. Klart jag vill träffa er alla men jag är så himla känslig o gråter så fort jag ser ngn jag känner. O det blir lätt lite jobbigt då;-) Daniel ska få ta upp honom för första gången utan cpap idag o det ser vi fram emot!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar