Och jag är trött på att gnälla. Antar att det är min mkt dåliga kondition efter snart 3 månader mer eller mindre sängliggande som gjort att jag blivit såååå däckad av en förkylning. Mår skit faktiskt. O det blir så mkt jobbigare att hålla humöret uppe och stå på sig och försöka vara glad när det blir såhär. Så idag gråter jag. Mycket och ofta. För nu är jag less...
Sprang på en tjej hemifrån där nere förut när jag skulle t apoteket o vi känner inte varandra jätteväl men jag började gråta direkt bara jag såg henne. Stackars E blev väl alldeles chockad. Hon visste att jag var sjukskriven för ev vattenavgång, vi pratades vid då nån gång i telefon när det precis hänt men sen hade hon inte hört ngt mer... Hon har sina bekymmer och ska också ha bebis snart och går på spev mvc här på sjukhuset.
Känner mig så orolig o rädd o panikslagen inför vad vi har framför oss. Vissa dagar går det bättre att hantera än andra. Men en av mina bästaste barnmorskor jobbar idag (har inte lärt mig namnet på dom än här tyvärr) och hon är superbra på att lugna mig. Pratade precis om kurvan som blev lite sämre på fm men hon sa att den ser jättefin ut trots nedgången. Sådär får de göra och man kollar på variablerna under nedgång och det såg väldigt fint ut. Och dr godkände ju den utan tvekan vilket hon inte gjort om hon varit osäker. Pratade också om navelsträngen och att den kan komma i kläm under ett värkarbete och att det därför kan bli snitt men då lugnade hon mig och sa att det kan vara ett helt normalt beteende och behöver inte alls betyda att det blir snitt. Blir man osäker på om bebis tar skada tar man ett prov och kollar hur han mår och så tar man ställning därefter. Var bra att just hon jobbar ikväll när jag har en sån skitdag. Till råga på allt har min tv gått sönder och dom kommer nog inte fixa den m tanke på att vi ska över till ny avdelning på onsdag. Får sitta ute i dagrummet och kolla på tv ikväll istället och det funkar det med. Har jag tur är det fler än jag där så jag får lite sällskap! Fram till dess har jag ju datorn och ska se på film och surfa.
Ni som ska komma och hälsa på mig i veckan får hålla tummarna lite extra för att jag rycker upp mig annars får ni förbereda en axel jag kan gråta på. För det lär behövas känner jag nu...
Nu vill jag inte gnälla mer. Solen skiner och alla prover ser så bra ut som det bara kan göra med bebis. Vi tar fasta på det istället! Imorgon ska vi fira 29 fulla veckor!!! Ons är det 8 veckor sedan vattenavgång och 6 v sedan jag blev inlagd i göteborg. Fantastiskt att vi gått såhär länge!
Kämpa på Malin! Självklart måste du få gnälla ibland, det gör ju vi andra också som inte har så mycket att gnälla för..... Tänker på dej, hoppas vi ses snart det var längesen! kram från "mostera"
SvaraRaderaPrecis som Gunlilla sa, du FÅR "gnälla" så mycket du vill och NÄR du vill. Det är väl lite det som bloggen är till för?? Jag som hängt med här inne sen start, vet att du gnäller VÄLDIGT sällan och lite. Så skäms absolut inte, utan gråt och gnäll på. Vet sen jag själv låg där, att allt verkligen blir SKIT vissa stunder. Personal kommer och personal går... Helgerna kommer och helgerna går... När personalen glatt säger "Go morgon", så är det för dem bara en helt vanlig och ny dag på JOBBET, för dej är det så mycket mer än så. Minns så väl hur jäkla mycket jag kunde spy på stället ibland, trots att nästan alla på stället var urgoa, så kändes det piss =( Jag ville ju komma in genom den RIKTIGA dörren och känna mej VÄLKOMMEN, precis som de andra "gravid-mammorna". I stället fick man ligga där på ett rum och känna sej... ja jag tänker inte ens dra upp allt det man kände sej som =( Vad jag vill säga ÄR att jag delvis förstår de du känner, och jag lider otroligt med dej. Nu låg jag ju blott tre futtiga veckor till skillnad från dej, men det var som du skrev nån gång, tre trista veckor för mycket. Alla borde få vara HEMMA med sina magar och familjer, ALLA!! Du ska få din stjärna i guld sen Malin, jag lovar. Beundrar dej mycket, det vet du. Stor kram från Mej <3
SvaraRadera