Som sagt så är det knappt jag vågar säga det o jag hoppas inte på för mkt men nu var läget fortfarande bra. En ny dr ikväll som är gammal i gemet o en av de bästa. Han fixar o trixar o ändrar o grejar o har ställt om lite mediciner o så o vi känner stort förtroende för honom. Senaste proverna på syresättningen var bra (låg nog tom nästan för högt) så nu har de sänkt syrgasen från 98 % till 90 o det märktes ingen skillnad som man kunde se på skärmen! Proverna skulle kunna visa på ngt annat men man brukar kunna lita ganska bra på det som står på skärmen. Höjde vätskedrivande lite igen (har sänkt den under dagen) så han kissar lite mer. Blodtryck bra o det tickar på tack o lov. Frågade honom om han tycker det har blivit en liten förbättring o fick till svar att det är en fantastisk utveckling det här:-) Sen kan mkt hända på vägen o de poängterar hela tiden att han är svårt sjuk...
Har inte kunnat skriva om detta innan för det är så svårt att ta in men igår när barnläkaren kom in en stund efter han var född o berättade läget var allt så dystert. De hade inget mer att ta till o de fick inget resultat av det dom gjorde. Då frågade jag henne rakt ut om hon inte trodde han skulle överleva o till svar på det fick jag "Om jag ska vara ärlig så tror jag tyvärr inte det..." Tror aldrig jag kommer glömma hennes ansikte när hon sa det. Jag ber till Gud än en gång o hoppas SÅ JÄVLA MYCKET att hon hade fel. Hursomhelst har det ju gått åt rätt håll nu o det var som jag skrev tidigare kvävet som gjorde susen. Den kommer de inte sänka förrän man fått ner syrgasen mer. Är visst inte lika skadlig som syrgasen så den kan man ha ganska högt ett tag. Hoppas att läget förblir stabilt o bara bättre o att vi möts av ett bättre läge nästa gång vi går upp till honom. Nu ska vi sova o så har jag tänkt gå upp när jag vaknar inatt o pumpa lite. Men jag ställer nog ingen klocka utan tar det när det blir. Vi behöver sova o så länge inte mjölken runnit till behöver jag inte oroa mig för stockning o tömma brösten för det. Pumpade drygt 15 ml nu ikväll o det var väl ändå godkänt:-) Inatt/imorgon kl 4:42 firar vi 2 dygn!
Nu hoppas vi att allt vänder och bara blir bättre och bättre. Jag tror på S och hans förmåga att bli frisk. Vem trodde att han skulle stanna kvar i magen så länge som han gjorde, inte dom på sjukhuset va?! Sander kan konsten att kämpa, det vet vi ju sen innan. Grabben måste välja att stanna, så är det bara!! Varma godnattkramar från mej, hoppas ni får sova gott <3 Ps. Det finns faktiskt mirakel, och Sander är ett av dem. Ds.
SvaraRaderaTittar in här innan jag lägger mig och blir så glad när jag läser om Sanders utveckling! Heja heja lillkillen!! Nu hoppas jag det fortsätter bra för er! Varmaste kramar från mig och tjejerna i Lekåsa
SvaraRadera