tisdag 19 april 2011

Jag stressar upp mig för minsta lilla.

Förut låg han lite lägre i syresättning. 91/93 typ. Är inget konstigt med det men de villa ha upp det lite till o höjde därför syrgasen från 48 till 53. I samband med att det sjönk rörde han på sig lite mer o grimaserade lite så kanske är det tarmarna som spökar. Han har inte bajsat än. När de höjt gick det upp till 97/98 så de sänkte till 50 o han låg fortfarande bra så ev sänker de lite till om en stund. De har ju förklarat för oss så många gånger att det kommer vara såhär men ändå blir jag livrädd varje gång! Står o stirrar på siffrorna o ber till gud att det inte ska sjunka mer. I övrigt ser det fortsatt bra ur men läkaren som jobbar ikväll o inatt är lite mer försiktig i sina uttalanden o det gör mig lite mer orolig. Hon poängterar att det är väldigt positivt men vi har en lång väg kvar o det vet vi ju. Bara att man önskar att det kan gå snabbt o lätt o att han blir frisk o kry så snart det bara är möjligt! Läkaren som jobbade inatt som vi tyckte mkt om bad vi att få som "vår" läkare men fick då till svar att det inte var ngn idé för att vi ska flyttas hem till vårt hemsjukhus så fort det lugnat sig lite. Det blev vi jätteglada för (även om vi förstår att det inte kommer ske inom det närmsta) o när dr ikväll då inte är lika optimistisk tar det ganska hårt. Det gäller att sålla o försöka hålla humöret uppe ändå. Tror tredagarsgråten är på ingång för jag känner mig så ledsen just nu. Längtar hem efter barnen som en tok!!! Så himla jobbigt att de också blir lidande av det här. Olika barnvakter o hit o dit (nåja, farmor o mormor är det som delar på det o det funkar toppen) o ikväll när jag pratade m timmie frågade han när pappa kommer hem... Så länge det är såhär måste vi ju vara här båda två o vi kan inte heller ha barnen här om det blir ngt så vi måste upp till Sander. Får se hur det utvecklar sig o när vi får komma till Ronald Mc Donald. Vi fortsätter hålla tummar o tår för att allt ska bli bra! Har ju varit stabilt hela dagen idag o inte pipit el larmat en enda gång i maskinerna. I förrgår gjorde det inte annat. Det gäller att ta tillvara på det som är positivt!


Nu ska vi duscha o sedan gå upp till honom en stund till o pumpa o så. Sov gott allihop o fortsätt hålla tummarna för vårat mirakel!

1 kommentar:

  1. Barnen kommer att förstå allt detta sen, jag lovar! Sov så gott nu <3

    SvaraRadera